Ta en ej obetydlig vinst utöfver bokförlngsvärdet.
I sammanhang hvarmed och enär det uti bankens
större generalkassa Å. befintliga sförråd: al Za Rdr
st., uppgående till 1,063,500 Rdr silfver, funnits lig-
gande allt ifrån silfverutvexlingent början, eller, Ot-
tober månad 18534, det vore angeläget att någon åt-
gärd vidtoges, hvarigenom detta sfvörmynt vr
kunna sättas i omlopp; och efter hvad understyrel-
sen ofvan ådagalagt. det för banken vore minst för-
dolaktigt att använda silfverspecier af gamla pregeln
till ommyntning, samt bånkens förråd i silfverplant-
gar. som nedanstående deg uppgick till allenast
antal: at 400, utgörande ett belopp af silfver af
ye Räår 423 sk. 5 r. spart blifver antingen för-
119,657, r utmyntadt, understyrelsen hemställt, att
såldt e en af hela Rdr specie tills vidare måtte
utmyntn En det förråd i silfver, som banken i
inställas, innestående den dag, understy-
ede I
Kongl. myn va fullmäktige i detta hänseende fatta-
ut blifvit så nära ske kunde
de bes samt att såvida det derefter befintliga
uppmyntata Rdr sp. af nya pregeln, icke motsva-
råde vexlingsbebofvet, blifvande reqvirenter af silf-
ver måtte erbjudas antingen bankens förråd af !,
Bär eller ock specier af gamla pregeln eller span-
ska piastrar emot de pris derå, herrar fullmäktige
o att bestämma, eller silfverplantsar.
Sedan detta betänkande blifvit af berrar fallmäk-
sige taget till protokollet, anförde hr grosshandlaren
Schartaw skriftligen:
Bankenps förråd af specier utaf gamla utmyntnin-
en anser jag kunna tillgodogöras på flera sätt: 4:0
Utgifvas i stället för Och till lika värde med specier
af nya slaget, såsom herrar fullm. redan en gång
beslutat. 2:o Utgifvas styckevis (till en viss minimi-
vantitet) med uppgäld af ?, proc. på sätt under-
styrelsens minoritet föreslår; 3:0 utlemnas i myntad
form efter vigt, (minst 4,000 st.) beräknade till 2 ?,
Rdr bko per st. med tillägg af 3, proe., prisat lik-
vä! utfördt por EB. 4:o Nersmältos och åter ommyn-
tas till specier af nya slaget. 5:o Nersmältas till
plantsar för att i denna form utlemnas jemlikt
4035 mom. 3 af Bankoreglementet såsom understyrel-
sen anser bäst.
Af dessa fem metoder har understyrelsen, i för-
bigående och utan uppgifvet skäl, yttrat sig emot
den 4:sts, förkastat den 2:dra på uppgifna, och som
jag tror riktiga, grunder; den 4:de likaledes och
den 3:dje, emedan deraf skulle uppstå betydliga svå-
righeter m. m., men deremot tillstyrkt den ö:te.
Jag tror understyrelsen bafva fullkomligt riktiat
bedömt punkterne 2 och 4, och finner således för
min del ej af nöden att vidare derom orda; återstå
alltså till granskning punkterne 4,-3-och 5, bland
hvilka jag gerna skulle gifva mitt bifall åt under-
styrelsens förslag i den sista. såsom ganska en-
kelt, låt? verkställbart och för Banken fördelaktigt;
en då det lärer vara en gifven sak, att den cite-
rade 105 af bankoreglementet icke medgifver ut-
lemnandet af något slags silfverplantsar, utan godt-
görelse för myntskatten, och denna icke för detta
silfver kan erhållas annorlunda, än på bekostnad
af reqvirenten, i motsats med förhållandet vid det
andra slaget plantsar, der lefverantören har betalt
myntskatten och reqvirenten alldeles undgått denna
utgift, så är det ingen anledning, att de som, då
vexelkursen står hög, behöfva silfver till betalning
af utländske skulder, icke skulle föredraga att från
Banken uttaga nytt myntadt silfver framför plant-
sar, förenade med en kostnad ef 3, proc., helst
gbilnaden i pris å utrikes ort emellan dessa och
nya specier icke torde härtill fullt uppgå, hvaraf
skulle följa, att hela åtgärden, elter tillhandahållan-
det af dylika plamtsar blefve utan ändamål. Kan
denna min åsigt icke vederlöggas, så är valet öppet
mellan 4:sta och 3:dje punkterne. Understyrelsen
har icke rätt uppfattat motionärens id uti 3:dje
punkten, hvilken icke hade ringsste sammanhang
med den möjliga undervigt af nötning, som å det
gamla myntet kunde förefinnas, utan afsåg att på
ett lämpligt sätt komma till samma mål, dit vä-
gen fört understyrelsens minoritet; men understy-
relsen char derjemte enhälligt förklarat, att proce-
duren skulle föranleda betydliga svårigheter för
tjonstemänden vid utlemnandet och bokföringen —
och detta motskäl vill jag lemna oyederlagdt, e-
huru det. förekommer mig temligen besynnerligt
vid jemförelse med understyrelsens eget förslag uti
en sednare purkt af utlåtandet, nemligen att just
på lika sätt eller efter vigt försälja Bankens pia-
ster-förråd; — ett annat skäl emot saken tycker
jag mig finna deri, att det proponerade tillägget af
37. 9, skulle blifva för högt, och således medföra i
hufvudsaken just enahanda verkan som de 3, 90
myntskatt i fråga om plantsarna; ty efter de sed-
nast i kongl. myntet gjorda rön rendera 4000 st.
gamla specier endast silfverriksdaler 4004: 7. 41.,
eller ej ens 2 v mer än 4000 st. specier af nya
prägeln. Allt detta Jeder mig till den slutsats, att
bland alla projekter för de ifrågavarande gamla
speciernes användande, vore det i första punkten
afhandleade, af fullmäktige en gång antagna, det än-
damålsenligaste, lättast verkställbara och mest rä-
gonabla samt för Banken nyttiga; men då menin-
garna i detta ämne visat sig vara mycket delade,
och jsg, genom understyrelsens upplysande utred-
ning af frågan om det befint!iga stora piaster-för-
rådets emplojerande, finner stöd för den förmodan,
att berrar fullmäktiges majoritet nu skall besluta
att hål!a datta förråd allmänheten tillhanda, heldre
än att låta nersmälta och ommynta, vare sig pia-
strar eller gamla specier, och detta med den på-
följd, att all vidare myntning för närvarande kom-
mer att upphöra; så föreslår jag under denna för-