OSMAN 9 VR oo 6 RR RAr
sjungit en bravuraria, med en force, som i stäl-
let borde hafva kunnat uppväcka döda, men af
en döende var något alldeles mirakulöst. Sjelfva
de respektive Italienarne sjöngo flere gånger
falskt vid första inträdet, men rättade sig sedan
vanligtvis efter få takter. Denna den mest Hu-
goiska af Victor Hugos skape ser förfelar icke
Jatt emellanåt göra ett mäktigt iotryck. I vissa
Isituationer af frambrytande moderlig kärlek,
ögonblicklig ånger och strid emellan inrotadt
I hämdebegär och bättre känslor var Lucrezia
skön: en blandning af, eller vexling emellan
engel och djefvul, emellan ömhet och hat, om-
sorg om sonen och begär att hämnas på smä-
daren — i korthet, en strid emellan starka
vexlande passioner, som kanske ingen qvinna,
utom en italienska, hade kunnat så framställa.
Denna teater eges af en privat man, konigl.
Commissionsrath Cerf. På den stora operan,
med en salong som rymmer 2500 personer, har
man gifvit Glucbs Iphigenie i Tauriden, hvilkea
tjusade mig och många andra genom sin herr-
liga musik.
Entrepriserna tiil teatrarne anses i Berlin
mycket dyra, men äro likväl billigare än på den
kuvgliga teatern i Stockholm. Första platsen
4 Thaler (ej fullt 4 Rdr 40 sk. Bko), parkett
loge 24 och andra raden 4 Thaler o.s.v. På
königstädterteatern äro priserna i allmänhet än
lägre. Vid nya större operor förhöjas de dock
något litet. Abonnenter för vissa dagar af hela
terminen betala endast hälften till tvåtredjedelar,
och en resande kan lätt få abonnemangsplats.
Kommer man dervid att sitta bredvid ett frun-
timmer, så kan -man lätt inleda ett samtal om
pjesen, om väderleken eller något dylikt, utan
att det anses ohöfligt, och är hon vacker, så
tror jag att man tryggt kan säga henne öppet,
att hon ej är en Berlinska. Damerna äro van-
ligen här i allmänhet utmärkt fula, och äfver
inom. den finare verlden så föga graciösa i sitt
sätt att vara, att jag tror hvilken hygglig bond-
flicka som helst ifrån Sverige, iklädd en vårdad
toilett, skulle se mera nobel ut och hafva lika
mycket ,anstand och ledighet som härvarande
grefvinnor och generalskor. Att folket i all-
mänhet skryter mycket och jagar efter infall
och qvickheter (Berliner-Witze) är en redan för-
ut känd sak.
Lyx i kläder tycker man sig i allmänhet bär
ej varseblifva, och bordservisen, både på hotel-
ler och i privata hus, ganska tarflig — silfver-
gafflar t. ex. är en verklig sällsynthbet, om ej i
mycket förnäma hus eller vid stora banketter;
denna lyx tyckes vara mest allmän i det fattig
Sverige. Också inga söckerskålar, och ej My
så mycket socker nyttjas till maten som i Sverige.
Deremot ätes det med en otrolig aptit. Maten
i det botell, der jag bor, är af en ypperlig qua-
litet; och likväl, ehuru jag ansett mig kunna
förtära ganska ansenligt, måste jag låta hvaran-
nan rätt gå förbi, medan jag ännu aldrig sett
något fruntimmer i Berlin underlåta att taga för
sig af allt, stundom till och med dubbia por-
tioner. Huruvida detta storäteri är allmänt i
Tyskland, eller om det endast tillhör preussi-
skorna, vet jag ännu ej; måhända bebhöfva de
sednare stärka sig för att alltjemnt kunna åda-
galägga 2ine schöne Seele och framkomma med
Witze, hvilket måtte vara mycket påkostande,
I Sverge tror man vanligen, att unter den
Linden är Berlins mest besökt gata. Detta är
dock ett misstag. Detta är den elegantaste ga-
jan, men Königsstrasse är alla tider på dagen
mera lifligt.
Manufakturer äro här många: porslins-, siden-
och kattunsfabriker de betydligaste. - Simpelt,
men snyggt kattun köper man till 9 å 40 sk.
gs alnen, så att äfven den fattigare qvinnan
an bestå sig en anständig klädning. Kiäde är
ifven mycket billigare än i Stockholm, dock ej
å billigt, som man i Sverge tror det vara. Guld-
ch silfverarbeten äro här utmärkt vackra och,
förhållande - till arbetet derå, äfven billiga.
sikväl äro priserna på alla varor öfverbufvud
innu lägre i Sachsen. Resande böra nora akta
ig att ej taga Lohnbedienter (byrlakejer):: med
ig i bodarna; han får då alltid betala 20 åa 25
orocent mer, emedan betjenten för honom tii!
ådana bodar, der han på förhand ackorderat
ned egaren om viss andel af den afsättning,
van förskaffar dem, hvilket naturligtvis köparen
år umgälla.
Om politiska förhållanden skrifver jag denna
sången intet vidare, än att ett stort och allmänt
nissnöje böres öfver censuren. Detta missnöje
öres dock starkast i trakten af Cöln, der det
wu icke tillåtes att trycka något, som vidrör sta-
lens kommunalangelägenheter, : detsamma, om
vilket en mängd borgare petitionerade konun-
en under hans resa till Rbepprovinserna, men
itan att deputationen, af hvilken suppliken skulle
rambäras, fick företräde. Det är troligen ej
ändt i Sverge,; att denna deputation beslöt, att
ölja efter konungen på återvågen ända till Ber-
in, för att der blifva hörd. Denna nyhet har
ensucen ej tillåtit tryckas i tidningarna. Den
r imedlertid märklig i så måtto, som den vi-
ar, att entusiasmen för konungen äfven är
ppblandad — — med begär efter reformer.
rm neiee————t——JÅ
RÄTTEGÄNGS- OCH POLISSAKER.
— I Måndags afton bortstals ifrån en resan-
e, vid Carl XIII:s torg, en plånbok med innelig-
NÅ a - - -
I ce Mm - m-— 23. Mt - AA Eh - JA —— PF