och snygghet. Men undertecknad lemnar dessa obetydliga slitningskalkyler, som ej äro värda en tanka, ännu mindre att nedskrifvas på papperet. En sak är säker, och det är, att den har alltid större beqvämlighet som kan nyttja uniform eller civila kläder, hvilket han behagar, än den som nödvändigt måste inskränka sig till den förra. Den som ej har lägenhet att göra civila uppsättningar, eller tror bättre hushållning vara, att ständigt nyttja uniform, må ju följa denna tro uti affärsifvet och den mindre sällskapskretsen, och hvad den större beträffar, så lärer ingen deruti vara välkommen med något slags militär eller civil bonjour, utan frack måste nyttjas, och en sådan, om också bruket fordrade att den vore civil, måste väl hvar och en hafva råd att ega, isynnerhet som då fråga är om klädespersedeln med detta namn, alls ingen hushållning är att utslita den af uniform, ty denna är alltid dyr och måste vara snygg vid militärparader, dansnöjen och så vidare. Således är allsingen olägenhet, men väl alla fördelar uti att hvar och en eger frihet att hvad stund som helst välja emellan dessa omtvistade -klädessätt. Författaren uti Krigsvetenskaps akademiens handiingar anför flera folk, der uniform ständigt brukas; men undantagande Ryssland äro alla dessa mindre folk, eller som genom spridningen af underliggande provinser nödgas, såsom: Preus-sen,--hafva en imponerande och städse färdig militärmakt. Hvad Ryssland beträffar, så är det på sitt vis ett aktningsvärdt folk, och har nu den likbet med oss, att det regeras af en snillrik furste, men för öfrigt har det andra seder och institutioner än vi, och det lärer vål knappt önskas, att ett så åldrigt frihetens hemvist som vårt fädernesland följer företrädesvis dess föredömen. Uti Paris och London är allmänt bruk af civila kläder. Författaren uti Krigsvetenskaps akademiens bandlingar säger, att om ett ständigt bruk af uviform äntogs, skulle vår nu varande kanske komma att undergå flera förändringar, som vore till dess fördel. --Uadertecknad kan ej inse, att sådana behöfvas; den nu existerande är ganska vacker och ändamålsenlig, och vann bifall den tid den. under H. Exc. grefve Brahes generaladjutants tid anlades. Ea verklig fördel vore om fracken ej alltid behöfde vara igenknäppt, och deruti har författaren rätt; men detta kan vinnas utan att man derföre beständigt bär fracken. I öfrigt är flottans ogenerade klädedrägt ej att taga såsom mönster, ty denna med sina vida och öppna kläder samt band på sjöfolket, skulle illa kläda samt vara otjenlig för armeens folk, som är destineradt att vara uti massor. Att uniform ständigt bäres, medför äfven ep olägenhet. Derigenom att den för linien är vida mindre praktfull, än för rapgregementerne, måste linieofficeraren, ehuru ofta med kändt namn och uppfostran, se sig uti sällskapslifvet liksor eftersatt. Uti detta bör snillet och egenskaperne endast gifva rätta företrädet, och ej entraveras af färgen på ett stycke kläde, grannlåten af en ciselering. Att ingå i någon större diskussion, rörande militärandans upprätthållande, ser undertecknad ej beböfligt. Emedan officerns egentliga användning är till statens säkerhet, emot fienden, . så inser jag ej det nyttiga eller riktiga uti enl: skenbar, imposant hållning bland dess egna landsmän under fred; ty huru ridikylt blefve det ej, om staten fördelades uti tvenne antagonister, sådana som militärståndet å ena sidan, och dess landsmän, som löna det, å andra? För att vara tapper, behöfves ej beständigt tänka på slagsmål, för att vara stridsfärdig emot fienden, behöfves ej ständigt att gå i uniform. Den geometer, som ständigt skulle tänka på matematik, blefve en:cbörda för sig sjelf och ännu mer för andra; han behöfver sina mellanstunder, och det långa, af lugn och likhet med andra. På samma sätt torde det vara med krigaren utom tjensten, ty bevare mig Gud att jag uti denna ville se någen relåchement: Låt det minsta sannolika rykte om fredsbrott sprida sig, och vi skola snart se officern vara färdig för sitt värf, utan att han dertill: behöft bereda sig under åratal. Då blir tiden att ständigt bära uniform, och då betyder litet, om den är mer eller mindre luggshten. Ehuru undertecknad, med undantag af det känslosamma, således gillar den nämnda danska artikeln, vill han ej neka, att författaren uti krigsvetenskaps-akademiens handlingar skrifvit öfver detta, egentligen lutnpna ämne med talent, och på ett sätt, som visar goda studier, äfvensom han är fullt öfvertygad, att författaren utilg mera väsendtliga militära saker lyckas få öfver-n tygelsen på sin sida; han vill äfven tro; att för-h fattaren: ej syftar till en isolering af krigsstån-n det från öfriga medborgareklasser, och till bil-d h 8 u —6 —-— KK -—m PA -— VO PA MN ma He SG MM AA 2 JA dande, af, en falang, som genom sin enhet uti vilja och inöfvade stridssätt skulle blifva öfverägsen, när och hvarheldst den användes; han vill ej tro det; men han skulle önska, att för-fi fattaren ej ifrade för ett förslag, som, tout bien k sonsiderg; utan att medföra väsendtlig nytta, fi lott lade tvång på ett oskyldigt begär att an-li vända sin smak på det, som närmast rörer hvar le och en sjelf, nemligen sin klädsel. — Militär. lä RR ——— så KORRESPONDENSARTIKEL. u Berlin i börian af Oktober.