och snygghet.
Men undertecknad lemnar dessa obetydliga
slitningskalkyler, som ej äro värda en tanka,
ännu mindre att nedskrifvas på papperet.
En sak är säker, och det är, att den har all-
tid större beqvämlighet som kan nyttja uniform
eller civila kläder, hvilket han behagar, än den
som nödvändigt måste inskränka sig till den
förra. Den som ej har lägenhet att göra civila
uppsättningar, eller tror bättre hushållning vara,
att ständigt nyttja uniform, må ju följa denna
tro uti affärsifvet och den mindre sällskaps-
kretsen, och hvad den större beträffar, så lärer
ingen deruti vara välkommen med något slags
militär eller civil bonjour, utan frack måste
nyttjas, och en sådan, om också bruket fordrade
att den vore civil, måste väl hvar och en hafva
råd att ega, isynnerhet som då fråga är om klä-
despersedeln med detta namn, alls ingen hus-
hållning är att utslita den af uniform, ty denna
är alltid dyr och måste vara snygg vid militär-
parader, dansnöjen och så vidare. Således är
allsingen olägenhet, men väl alla fördelar uti
att hvar och en eger frihet att hvad stund som
helst välja emellan dessa omtvistade -klädessätt.
Författaren uti Krigsvetenskaps akademiens
handiingar anför flera folk, der uniform ständigt
brukas; men undantagande Ryssland äro alla
dessa mindre folk, eller som genom spridningen
af underliggande provinser nödgas, såsom: Preus-
-sen,--hafva en imponerande och städse färdig
militärmakt. Hvad Ryssland beträffar, så är det
på sitt vis ett aktningsvärdt folk, och har nu
den likbet med oss, att det regeras af en snill-
rik furste, men för öfrigt har det andra seder
och institutioner än vi, och det lärer vål knappt
önskas, att ett så åldrigt frihetens hemvist som
vårt fädernesland följer företrädesvis dess före-
dömen. Uti Paris och London är allmänt bruk
af civila kläder.
Författaren uti Krigsvetenskaps akademiens
bandlingar säger, att om ett ständigt bruk af
uviform äntogs, skulle vår nu varande kanske
komma att undergå flera förändringar, som vore
till dess fördel. --Uadertecknad kan ej inse, att
sådana behöfvas; den nu existerande är ganska
vacker och ändamålsenlig, och vann bifall den
tid den. under H. Exc. grefve Brahes general-
adjutants tid anlades. Ea verklig fördel vore
om fracken ej alltid behöfde vara igenknäppt,
och deruti har författaren rätt; men detta kan
vinnas utan att man derföre beständigt bär
fracken. I öfrigt är flottans ogenerade kläde-
drägt ej att taga såsom mönster, ty denna med
sina vida och öppna kläder samt band på sjö-
folket, skulle illa kläda samt vara otjenlig för
armeens folk, som är destineradt att vara uti
massor.
Att uniform ständigt bäres, medför äfven ep
olägenhet. Derigenom att den för linien är vida
mindre praktfull, än för rapgregementerne, må-
ste linieofficeraren, ehuru ofta med kändt namn
och uppfostran, se sig uti sällskapslifvet liksor
eftersatt. Uti detta bör snillet och egenskaperne
endast gifva rätta företrädet, och ej entraveras
af färgen på ett stycke kläde, grannlåten af en
ciselering.
Att ingå i någon större diskussion, rörande
militärandans upprätthållande, ser undertecknad
ej beböfligt. Emedan officerns egentliga an-
vändning är till statens säkerhet, emot fienden, .
så inser jag ej det nyttiga eller riktiga uti enl:
skenbar, imposant hållning bland dess egna lands-
män under fred; ty huru ridikylt blefve det ej,
om staten fördelades uti tvenne antagonister,
sådana som militärståndet å ena sidan, och dess
landsmän, som löna det, å andra? För att vara
tapper, behöfves ej beständigt tänka på slagsmål,
för att vara stridsfärdig emot fienden, behöfves
ej ständigt att gå i uniform. Den geometer,
som ständigt skulle tänka på matematik, blefve
en:cbörda för sig sjelf och ännu mer för andra;
han behöfver sina mellanstunder, och det långa,
af lugn och likhet med andra. På samma sätt
torde det vara med krigaren utom tjensten, ty
bevare mig Gud att jag uti denna ville se nå-
gen relåchement: Låt det minsta sannolika rykte
om fredsbrott sprida sig, och vi skola snart se
officern vara färdig för sitt värf, utan att han
dertill: behöft bereda sig under åratal. Då blir
tiden att ständigt bära uniform, och då betyder
litet, om den är mer eller mindre luggshten.
Ehuru undertecknad, med undantag af det
känslosamma, således gillar den nämnda danska
artikeln, vill han ej neka, att författaren uti
krigsvetenskaps-akademiens handlingar skrifvit öf-
ver detta, egentligen lutnpna ämne med talent,
och på ett sätt, som visar goda studier, äfven-
som han är fullt öfvertygad, att författaren utilg
mera väsendtliga militära saker lyckas få öfver-n
tygelsen på sin sida; han vill äfven tro; att för-h
fattaren: ej syftar till en isolering af krigsstån-n
det från öfriga medborgareklasser, och till bil-d
h
8
u
—- 6 —-— - KK
-—- m PA -— VO PA MN ma He SG MM AA - 2 JA
-
dande, af, en falang, som genom sin enhet uti
vilja och inöfvade stridssätt skulle blifva öfver-
ägsen, när och hvarheldst den användes; han
vill ej tro det; men han skulle önska, att för-fi
fattaren ej ifrade för ett förslag, som, tout bien k
sonsiderg; utan att medföra väsendtlig nytta, fi
lott lade tvång på ett oskyldigt begär att an-li
vända sin smak på det, som närmast rörer hvar le
och en sjelf, nemligen sin klädsel. — Militär. lä
RR ——— så
KORRESPONDENSARTIKEL. u
Berlin i börian af Oktober.