och icke genom fredliga konster, är deras huf
vudmål och på vapenmakten grunda de sin
vinningslystnad. I Canada hade de likväl sök
bibehålla de: infödda Inilianerna till bundsförvand
ter, men i Algerien deremot hafva de gjort all
för att göra den arabiska befolkningen till sin
oförsonliga fiender genom förtryck och obillighet
så att, på sätt äfven Bugeaud oförstäldt medgif
ver, franska härraväldet icke sträcker sig längr
än deras förposter och att de endast kunna före
tomma deras fördrifvande ur Afrika genom fort:
satta truppafsändningar ifrån Europa. Hur stål
det då till med !a gloire?, Imedlertid äro Bu
geauds statsekonomiska grundsatser af den be
skaffenhet, att:de öfriga Europeiska makterna må.
ste roga observera de franska åtgärderna, emedar
om franska regeringen antager hans åsigter.
skulle deraf blifva en följd, att hela den lefvan.
de arabiska befolkningen inom kolonien skulle
blifva trälar. General Bugeaud påstår, att det
vore oförnuftigt att påtänka en civil-förvaltning
i Algerien, innan kolonisternas antal stigit till
åtminstore 500,000 personer; han föreslår alltså
en forifarande militärstyrelse, och denna skulle
bandhafvas af soldater, som blifvit förvildade ge-
nom den omenskliga framfarten med härjning
och plundring (de så kallade rszz:as) och deras
följder, och som endast kan blifva en spartansk
despotism öfver: Heloter.
Bugeaud talar väl om nödvändigheten, att gil-
va de stammar, med hvilka fred slutes, skade-
stånd förs den till militärkolonierna afträdda jord;
men då han på samma gång föreslår våldsam
indrifning af beskattningarna, inses lätt, att enda
behofvet af skadestånd uppstår genom bristen
på nödiga stridskrafter. För Europa i allmänhet
är sättet, hvarpå Algerien ordnas, af stor vigt;
ty icke lät man det gamla Algier underkufvas
blott för soldat-äran, utan för det att kristna
regeringar . ville ett sjöröfvarenästes utrotande,
der kristna försmäktade i slafveri. Dessa rege-
ringar kunna icke heller hu medgifva införan-
det af ett annat slags slafveri, blott derföre att
slafvarne icke längre äro kristna, utan Mahome-
daner, och hufvudet för slafveriet icke är en Dey,
utan en general-guvernör och hans verktyg, di-
sciplirerade soldater.
Med ett ord: skall Algeriens militärförvaltning
tillåtas, så måste de europeiska makterna, för
2tt handla konseqvent, först hafva tillräckliga
garantier emot mMissbruken. Erhålla de sådana,
då kunna de måhända icke hafva skäl att be-
klaga sig öfver om Ludvig Filip, under före-
vändning att upprätthålla en militärkoloni, skaf-
fat sig en aflopps-kanal, som bortsköljer från
Europa det unga Frankrikes faeces Romuli.
——LL
— Den 8 sistl. September rasade i S:t Peters-
burg en förfärlig storm, hvarigenom, bland annat,
hela Troitzkoibryggen: rycktes från sin plats. Min-
dre fartyg och båtar sjönko, träd upprycktes med
rötterna 0. s. v. I anseende till den skada, bryg-
gan lidit, var kommunikationen emellan S:t Peters-
burgersidan och den egentliga staden försvårad i flera
dagar.
— ELEKTRISKA TELEGRAFEN. Det är bekant
alt denna art telegraf består i en ledning af metall-
trådar, genom hvilka en elektrisk ström fortplantas.
De, som gjort försök med densamma, anse den kun-
na fullkomligt emotsvara ändamålet, och i utföran-
det endast deruti möta en svårighet, att trådarne
måste skyddas mot fuktighet, och för detta ändamål
!edas genom rör hvitkä-skulo-erfordra.on-högstbe-
;ydlig kostnad. Två Engelsmän, Wrizht och Bain,
safva imedlertid satt i fråga just sjelfva grun-
den för detta hinder, hvilken man förut antegit som
ett ax:om, eller att fuktigheten verkligen gör metall-
tråden oledande. Sedan de genom försök i mindre
skala öfvertygat sig, att detta antagande var oriktigt,
anställde de deröfver ett ytterligare större rön på den
så kallade Serpentinfloden (kanalen i Hydepark i
London). De förde tvenne koppartrådar under vatt-
net, från ena brädden af kanalen till den andra;
dessa ledde obebindradt strömmen från ett Groveskt-
batteri. Derefter lades en enkel tråd längs stranden
sf kanalen till en sträcka af en half engelsk mil och
10 båda ändarne nedfördes under vattnet, i den för-
modan att vattnet skulle företräda andra delen af
den galvaniska kedjan och sålunda fullborda lednin-
gen från batteriet: denna förmodan slog in, ty den
galvaniska strömmen fortplantade sig riktigt genom
tråder. Slutligen lades en enda tråd, med ena än-
dini floden, och med den andra i en 300 yards
(något öfver 900 fot) derifrån sflägsen källa: lednin-
gen gick ock på detta sätt för sig; tråden, vattnet
och jorden bildade en galvanisk kedje. Berättelsen
om dessa rön är meddelad i Mechaniecsmagezine, och
man synes deraf kunna sluta åtminstone att fuktig-
het på trådarne icke mer bör anses som ett hinder
mot elektriska telegrafens begagnande.
— Neapolitanska regeringen har beslutat sig
att låta företaga nya gräfningar i Herculanum. Hr
Zabn fortfar med kopiering af de märkvärdigaste
målningar man der funnit, efter en af honom upp-
unnen method; och man förvånar sig äfven öfver
ärgernas liflighet i dessa kopior, som lemna intet
Sfrigt att önska.
— Uti staden Dover har nyligen mycken för-
Argelse uppstått deraf, att ett par berömda och ta-
langfulla aktörer, hrr Fitz-James och Gladstone, ef-
ter ett gladt lag kommit i något gräl med polis-
betjeningen, som dervid arresterat dem. Men der-
med var det ej nog; när de kommo in i arresten,
hade polisbetjenten sagt till vaktmästaren, att de
voro för: allmänna säkerheten: vådliga personer,
namns —— — ror NRREE——-—-——r-—-—-—-r-rFMoS—SRR—--—-E-rEE—-—-—-EEE--