Ifver 32920 främmande. Aovgbåtsfarten mellan
Algier och Marseille är i ständ:gt stigande, och
1841 öfverfördes medelst den varor för öfver en
million francs i värde. Öfverhufvud har Medel-
bafsets utseende förändrat sig, sedan Fransmän-
nen togo i besittning Afrikas kust. Angfarty-
gen öka sig; yquarantänerne försvinna; ifrån alla
trakter af verlden komma fartyg; hamnar för-
bättras; fyrar anläggas; flyktingar från alla na-
tioner finna der tilflykt och medel att skaffa sig
utkomst.
Bugeaud söker lugna den otålighet, hvarmed
han hör sina landsmän efterfråga resultaten af
dea 192 åriga eröfriogen. aTolf år, säger han,
skunna vara mycket i en menniskas lefnad, de
äro blott ett ögonblick i ett folks lif Han sö-
ker visa, att man ej förr än nu kunnat rätt kän-
na förhållandet och fatta en plan för koloniens
styrelse och förvaltning; att Arabernas ställning
gjort för regeringen omöjligt, att bestämma sitt
bandlingssätt. Abd-el-Kader hade ir 1834 sagt:
så: er hafvet, åt mig Jandet.,s Efter detta sy-
stem handlade han äfven; och han visste nog att.
om folken blefvo bekanta med hvarandra, skulie
ej bandein längre kunna blifva bans monopolium.
Detta system visar hvilken väg Frankrike har att
följa. Det är handeln som skall undertvinga A-
Taberna. aVi måste, säger han, cköpa af dem;
beta:a dem bra — i början öfverdrifvet — men
penningen skall snart besegra dem; hvarje rik
blifven arab blir vår anhängare, en fiende min-
dre, en bundsförvandt mer: de skola synas böja
sig för makten under det de foga sig efter in-
tresset; konkurrensen skall stiga och prisen falla.
Två saker hafva vi att betrakta: vägarnas sä-
kerhet och aflägsnandet af alla strider mellan de
serskilda stammarne. Begge bero af egendoms
säkerheten, utan hvilken ingen bandel är möjlig.
Siuta plundringar och öfverrumplingar, skall in-
gen rädas att visa bvad han äger och sätta cet
i rörelse.
Algerien äger dessutom en stor skatt i sina
stora och herrliga ekeskogar och rara trädslag.
Öfver 70,000 hectarer skoz äro redan kändes.
Hästracen är förtröfflig, och Frankrikes skail
derigenom kunna förbättras. Kavalleriet lär sig
mycket i Afrika. Ef höstjigare, som varit der
i två år, är skickligare än den, som genomgått
de bista regementsskolor i Frankrike. Likaså
lär sig infonteribefälet der mycket: kolonien är
en. förtr: flligz praktisk skola för armeen. Det är
ingen pyttig besittning möjlig i A!gier, utan ko-
lonisation, och den är bott möjlig genom poli-
tiskt herravälde. Man måste öfverallt herrska
och fortfarande efterhand kolonisera. Herraväl-
det börjar på att grundiäggas; det daterar sig
från Abd-el-Kaders ruin. Nu miste det orga-
niseras, och dertill behöfvas emot folken så stora
materialia krafter; som man användt till deras
underkufvande, Handel, åkerbruk, industri, ed-
ling, allt har uppstått med och genom armåen;
under dess skydd: måste det uiveckla sig och
kolonisationen segrande fortskrida.