parbössor, af hvad deltagarne i aftonnöjet ser-
kildt önska gifva för detta välgörande ändamil.
— Engelska tidningen Examiner innebåiler
öljande uppsats, angående tillståndet i Tyskland
;ch de verkningar -tullföreningen medfört. Den
ar blifvit reproducerad i en tysk tidning och
ynes träffande. Man bör dock jemnföra den
ned den i måndags, under rubrik: Hivad vilja
fyskarnes, meddelade artikeln ur en tysk tid-
ving, och väl skilja mellan den verkan af ban-
lelsfrihbeten, som yttrar sig i längtan efter Tysk-
ands enhet, och en annan verkan, uppkommen
senom fabriksintressets slughet, att begagna den-
na längtan, för att i och genom densamma tillvä-
sabringa ett prohibitivsystem. Genom dennz
distinktion kan man förklara sig hvarföre ropen
på frihet och prohibition i Tyskland följas åt;
orsaken är nemligen den i ofvannämnde uppsats
anmärkta nödvändigheten, att uteslutande rikta
den för friheten i Tyskland upphbomna allmänna
andan utåt eller mot utlandet, liksom komme
förtrycket blott och bart derifrån.
sUnderrättelserna från Stuttgart lemna föga
tvifvel öfrigt, att tyska tullföreningen kommer
att höja införselstullen å vårt garn, våra bom-
ulls- och yllevaror.. -De maktägande önska väl
icke att drifva isoleringen alltför vida; men de
jagas af skriket, som, upphäfvet af fabrikanterne
ensamt, förklarat sig helt och bållet för prohi-
bitiva tullafgifter. I denna riktning löper ström-
men både östligt och vestligt från Rhen, och
ehvad vi än i rätter tid torde kunnat åtgöra, så
är det dock nu för sent att kämpa deremo!.
Ryssland; Osterrike och: Preussen äro sämtlige
gripne af den föreställningen; att Eoglands stor-
het- beror af dess fabriker, och att det utbildat
dessa genom prohibitif-tullar; också inskränka
de sin äregirighet icke till att producera blott
bvad deras egna folk behöfva; utan sträfva alla
att blifva exportländer och sända sina fabrikater
till tropikländerna, för att utbyta dem mot de
produkter från de varma klimaterna, som blif-
vit Europeerna oumbärliga. I Sydamerika se de
fria stater i besittning af dessa produkter, och
skilda från beroendet af ett. moderland. En di-
rekt handel med Brasilien och Förenta Staterna
är derföre tyskarnes älsklings-id, och uteslu-
tande skall den bedrifvas med tyska skepp. Dr
List, handelsfrihetens motståndare, begär snart
sagdt en-tysk mnavigationsakt, och de bittraste
smädelser riktas mot England, Holland, ja till
och med Frankrike, emedan dessa länder äga en
handelsflotta och söka att bestrida transporten
för andra. Det fanns för oss blott två vägar
att bekämpa detta: ett bandelsfördrag, som öpp-
nat Sydamerika för våra fakrikaterj och ett Öster-
sjöförbund, som-höjt priset på näringsmedlen
och arbetslönerna i Tyskland och ledt-kapitaler-
på iden Baturliga banan af åkerbruksindustrien.
Förgäfves ropå vi till Dr List och Tyskarne, att
de förslösa och förderfva sina. tillgångar, då de
försumma jordbruket; Tyskarne svara oss: utan
någon pådrifning eller sporre skola dessa till-
gångar nödvändigt förslösas och förstöras. Fa-
brikerna äro en sådan sporre. Det gifves län-
der, der rikedom finnes och kapitaler samlas,
men der de likväl icke användas på åkerbruket,
emedan: lugn, vällefnad och beqvämlighet utgöra
nationalvanör och sjelfva vinsten icke äger nå-
gon retelse, emedan den fordrar ansträngningar
och slentrianens öfvergifvande. Det vore bättre
för oss att inrymma Dr List det lilla af sanning,
som rligger -i hans påstående, isynnerhet som
våra grunder skola finna föga gehör hos honom.
Det enda parti, vi hade kunnat kalla i fält mot
honom, hade varit åkerbrukarne, men dessa haf-
va vi med uppsåt stött ifrån oss. I; Sydtysk-
land äga väl åkerbruksintressena öfvervigten,
men det felas dem väg för afsättning till oss,
och ingen möjlighet finnes för dem att förhöja
värdet afisina: produkter, utom i bildningen af
fabriksarbetare för dessa produkters konsumtion.
I norra Tyskland finnas inga mäktiga; jorobruk
drifvande folikklasser. Jordegendomen är för-
vandlad i papper, aristokratien tillintetgjörd, och
det återstår blott en högre borgareklass, med
hvilken sman har. att göra. Denna klass önskar
att flitigt använda sina. kapitaler i handel och
fabriker, och bildar ett auditorium, som just
egnadt att utföra handklappningarne vid. Lists
föreläsningar. I-dettar-ögonbliek-röjer sig ingen