lidet år hade vid förbigåendet uppryckt en dylik ur
jorden och uppätit den. i (Borås T.)
Mariestad d. 4 Okt. Remonteringsmarknaden
i Sköfde d. 23 Sept.-var något: mera besökt än förra
året af så väl köpare som säljare. Af ortens bättre
bästår :torgfördes ej många. Några få vagnsbästar
såldes för 3 å 400 Rdr Bko paret, och ordinära re-
monter för 466: 32 å 200 Rdr Bko stycket. Priser-
nu härvid äro svåra att bestämma, då denna han-
del ofta uppgöres genom byte och mellangift.
(M. W.)
Carlstad d. 1 Okt. Enligt vice kronolänsman-
nen Hasselblads rapport till Konungens Befallnings-
bafvande af d. 26 September, hafva tvenne passlöse
och kringstrykande sotargossar, som i uppgifvet än-
deamål att utöfva sitt yrke, ankommit till Saxåbyttan
i Fernebo härad, den 492 i samma månad företagit
sig att bland den då på resa tili Philipstads mark-
nad stadda större folkmängd kasta stenar, hvarvid
en sten träffat dagkarlen Olof Svensson från Saxån
vid ena tinningen, så att han afdånat och måst
hembäras. Olof Svensson hade väl härefter kommit
sig före, så att han under trenne dagars tid förrät-
tat något arbete, men det slag, han på ofvannämnde
sätt erhöll i hufvudet, hade till påföljd, att Olof
Svensssn d. 23 ånyo måste intega sjuksängen, hvar-
efter ban dagen derpå afled. — Våldsverkarne, som
efter den föröfvade illbragden tagit till flykten, hafva
ännu icke kunnat ertappas. (C. T.)
— Från Hamburg skrifves, att man redan
börjar återställa denna stad efter branden till
hvad det var före densamma, och till en del
vackrare samt lifligare än då. Uader tiden be-
klagar man sig dock mycket öfver det ocker,
som bedrifves med hyrorna, och i synnerhet
beskyllas de mindre husegarne att i:detta afse-
ende alltför oskäligt begagna sig af olyckan;
många hafva inskränkt antalet af sina bonings-
rum, och man finner i detta afseende de rikare
och förmögnare föregå med exempel af mera
sparsamhet, än medelklassen. Denna sednare
visar sig alldes icke benögen att förändra sina
lenadsvanor, tvertom ökar den sin lyx i kläder
och nöjen. Hela tiden har tilloppet på folk,
som besöker utvärdsbusen och lustställen, varit
nära nog större, än förut, och i busgeråd, mö-
bler och fester förspörjes ingen skilnad, om ej
bos en del af de större farailjerna, som något
inskränkt sig. Den hotande utsigt, som branden
medförde för lånerörelsen på fastighet och för
den kuranta penningrörelsen, bar efteråt visat
sig icke på långt när så svår i verkligheten.
Väl uppsades en bop intecknade lån i början;
men då det stora amortissementslånet skulle or-
ganiseras, och man, för att ej rubba de kapita-
!er, som voro använda inom orten, stadgade att
blott 3 millioner skulle få tecknas af Hambur-
gare, befanns snart att tillgångarne på lårgifvare
inom staden voro större, än man förmodat, och
på fem dagar tecknades 27 millioner, i stället
för de tre, så att deraf syntes, att bela lånet
med lätthet kunnat erhållas inom området. Då
funno kapitalisterna sin fördel ;vVara, att icke
uppsäga sina fordringar, och diskonten är nu så
iåg, som den någonsin varit, samt: ganska Jät!
att erhålla lån. Kunde ett trolislag blott åter
ställa bus och magasiner och bodar, m. m., så
skulle ingen af-bamburgska penningmarknadens
stillning kunna förmoda, att staden för fem må-
nader sedan bade afbrunnit. Deraf följer dock
alldeles icke, att all nöd försvunnit från Ham-
hurg; tv tusental blöda och hundratal förblöda
af de sår, som elden gifvit deras välstånd. För
många af dem är deras eget elände blott så
mycket mera framstående, som deras omgifnin-
gar äro sig alldeles lika; och det är tydligt, att
de inom handelsklassen, som förlorat, nu hafva
svårare att konkurrera med dem, som ej förlo-
rat; men hvad som visar, att brandens följder
alldeles ej varit så svåra man trodde, det är att
de större fallissementer, som derefter intraffat,
icke baft gemenskap dermed, samt att egentligen
ingen insolvensförklaring skett, i följd af de rys-
liga maj-dagarne.
me —!
KONST-STAFETT .j
Fransyska tidningar meddela ett högst notabelt
dödsfall inom den musikaliska verlden, nemligen
den gamle Baillot, hela den närvarande fran-
syska violinskolåhs grundläggare och förstyre.
Det är i många afseenden en förlust, som må-
bända icke på länge skall kunna ersättas.
Pierre-Marie-Frangois-des-Sales Baillot var född
1771 i Passy, der bans fader hade inrättat en
större privatundervisningsanstalt. Redan från
sina spädaste år förrådde han ovanliga anlag för
musiken och serdeles för fiolen; Vid-sju års
— AK .ememessinsmmmmmmmmumummm————————E
onVid Jupiter!, ropade straxt derpå föremålet