tionstidningarna blott: derföre att: de finnas till. likasom det å andra sidan är naturligt, att om Aftonbladet och Dagiigt Allehanda ej existerade, så skulle det: kotteri, som nu af mt eller för att ställa sig väl, sammanskjuter till Svenska Biets underhåll, icke: gifva en skilling dertill: Men dessutom förekommer det naturligtvis för hvarje tillfäle--serskildt de maktegande ytterst besvärligt, när -oppositionspressen framställer generella anmärkningar och åsigter öfver systemet, dess tendens och karakter i allmänhet. Det är just då, som de devuerades åtagande inträder, att rubricera slika anmärkningar, de må vara än så sanna och en följd af styrelsens, vare sig aktiva åtgärder eller framkallade af dess overksamhet, såsom anfall på det heliga, nivelleringsförsök, sträfvan till revolu:ionsyra eller pöbelvälde, lidningsterrorism m. m., hvilket rop dock låter vä! förklara sig från deras ståndpunkt, som hafva sin varelse i eller sin vinst af missbruken, favoritismen eller föråldrade och vexatoriska lagar. Skulle nu härtill komma, att bland flerå tusen ämnen och underrättelser, som årligen meddelas i en tidning, ett misstag skulle begås en gång af hundrade, och det än äraf i sig sjelf likgiltig natur, så till vida, att intet äfventyr derigenom inträffar, så skall det noga upptecknas och öfverläsas för att sedermera ältas om och upprepas icke blott i månader utan åratal. samt genom lögnaktiga tillsatser eller ett konstgjordt sammanhang med något annat ställe, som ej hör dit, tilläggäs den färg kotteriet önskar. Det vore imedlertid önskligt, att de, som klaga så högt öfver våra tiduingar i denna punkt, ville jemnföra dem med pressen i hvilket annat fand som helst, både med och utan censur. Skedde det, så våge vi påstå, att kanske inga tidningar i något land, de der befatta sig med po litiska underräitelsers meddelande, göra sig skyldiga till så få fel i omförmälde afseende, som våra. Man behöfver, för att öfvertyga sig härom, blott taga hvilken Fransysk eller Engelsk tidning som helst i handen och se, hurusom reklamationer der nästan dagligen förekomma, utan att man der upprör himmel och jord såvida icke någon blifvit anfallen till sitt goda namn och rykte; och uti den till sin plan onekligen bäst uppställda politiska tidning i Europa, Augsburger Alg. Zeitung, som upptager korrespondensartiklar af flera färger, förekomma till och med ofta berättelser af sådan art, att deras orimlighet redan på förhand borde inses. Nu är det likväl gifvet, att publiken, som i tidningarna söker efter nyheter, framför allt måste vilja hafva dessa sanna och tillförlitliga. Det är också; huru liten tanka man än må hysa om skriftställareyrket, icke möjligt att antaga, att ej åtminstone en eller annan redaktion skulle noga inse denna publikens fordran samt veta uppskatta den fördel en tidning, hvilken alltid kunde uppfylla densamma, skuile vinna öfver sina medtäflare. Om nu sådant, det oaktadt, ingenstädes sker till fullkomligt nöje, så måste det utgöra ett bevis, att de svårigheter, som ligga i vägen derför och öfverallt uppenbara sig, till någon del äro oskiljaktiga från sjelfva den periodiska pressens natur och tillvaro, samt från den skyndsamhet, som är ett af dess hufvudvilkor; och att man, der tillförlitliga underrättelser ej genast erhållas, måste till en viss grad nöja si; med, att dessa längre fram vidare fullständigas eller beriktigas; alltid naturligtvis under den förbindelsen å publicistens sida, hvars iakttagande äfven utgör hans fördel, att iakttaga den möjligaste korrekthet. Vi upprepa, att vi med det föregående ingaiunda vilje hafva fritagit Aftonbaidet, för hvilket vi här ensamt hafve att svara, mer än aadra ifrån misstag; men vi kunne med tryggt vittnesbörd frikalla det ifrån förebråelsen att i sitt politiska sträfvande vara styrdt a! personligt hat, oädla motiver eller af något annat än kärieken till fäderneslandet och rättvisan. Om insändaren i Biet hade tid att genomgå alla de anmärkningar denna tidning för några år innehålit, skulle han ock måhända sjelf få tiflfålle att inse, huruvida han haft anledning till den hemställan, som vi här upptagit, och huruvida han icke hade nigot mera skäl att vända sin omtanka till förbättring af den devuerade pressens moralitet i den offentliga diskussionen.