(Insändt.) Jag har aldrig sökt bifall, hvarken regering eller folk, men finner jag det : den väg, der jag sökt sanningen och rät visan, der jag sökt allmänt väl, såsom sur man af det enskilda, så gläder det mig, j nekar det icke. Väl har jag menat både de del af folket, som arbetar och den del af fo ket, som skall se på och leda arbetet. — J: kan ofta ha misstagit, mig, men då låg br sten .i min insigt.. Jag hoppas. likväl a misstagen ej kunnåt vara stora, här jag s så mycken kärlek -hos: mina medborgare. Nils Månsson. Svenska Biet; har, med tillhjelp af:dess föj träflige korrespondent i Småland, uti tvänne : dess numror, sökt att förringa den opinionsyttring som blifvit bevisad Riksdagsbonden; Sven Heui lin och att derjemte nedsätta eller tillintetgöra han förtjenster. som riksdegsman. .De yttranden .ma lagt i munnen på den af Biet lofordade gansk upplyste och redbare bonden i samma härad sor Heurlin: tillhörs; mån hvilka hafva allt utsgende att vara fabricerade :på: ett visst kronofogdekonto i orten, äro, lindrigast sagdt, så enfaldige, att de föga skulle löna, mödan upptaga dem till besvarand om: det ej vore att förmoda, det dessa humror a Sv. Biet, nemligen för d. 3 och 24 dennes, ser skildt komma att tryckasoch påtrugas hela Allb härad. ; Af; sådan anledning, torde;dessa märklig: yttranden icke böra lemnas. alldeles. utan. genmäle Den upplyste och redbare bonden, eller den son talar i hans namn, tyckes icke ega det ringaste begrepp om hvad som tillhör en nitisk och upplys representant. Denne är nemligen icke representan: allenast för ett härad, en socken, en by, eller fö) ett visst stånd, eller intresse, utan fastmera för hels Svenska Folket, och måste således hafva det stora helas, men ej den enskildes gagn och fördelar til ögonmärke. Den vupplyste och redbåre bonden; tyckes deremot se saken från en helt annan synpunkt, och bör derföre, i fall hans redbarhet. skulle kunna förskaffa honom en plats inom 10presentationen, blifva ett förträffligt redskap i korruptionens hand. Hvad nu den så bittert häcklade Riksdagsbonden Sven Heurlin beträffar, får man endast hänvisa den upplyste och redbare till Bondeståndetsoprotokoller för sistlidne Riksdag; han kan ,denbf inhemta, att Heurlin, icke allenast kraftigt deltagit uti den beslutade, icke så obetydliga skattenedsättningen, utan att han ock väckt motion i samma syfte. Vidare skall han finna, att Heurlin väckt flera motioner till sitt Stånds fördel, och att han alltid med utmärkt nit-:arbetat för sitt Stånds gagn och bästa, då det med allmänt intresse kunnat förenas. Det utmärkta förtroende han inom hela sitt Stånd åtnjöt, det nemligen, att erhålla kallelse till alla förstärkta Utskott och till Fullmäktig i Rikets Ständers Bank, bärå derom de ojäfaktigaste vittnesbörd. Att. han vifrigt talat för bifall till den nya författningen om folkundervisningen, borde väl aldraminst klandras eller läggas honom till last af den upplyste .bonden, som bättre än många andra sina likar, bör känna behofvet af denna angelägenhet, hvilken både af Konung och Ständer omfattats med så mycken värma ÖCh bevågenhet. Sedan nu den upplysten förskaffat sig bättre upplysning om alla dessa saker, skulle vi vilja fråga honom, om icke just dessa Heurlins bemödanden halt i laglig väg söka rättelse i det felaktiga, äro det enda sannskyldiga, hvilket vissa, icke så samvetsgranne personer, som bland annat, säkerligen icke skulle draga i betänkande att, uppgöra voriginella örslager till betäckande af kabinellskassans brist Allbo härad, så gerna vilja lägga honom till ast? Svenska Biets aldraförträffligaste korresponlent torde vara den enda sannskyldiga som härom jan lemna underrättelse. Insändaren till ofvanstående synes ännu icke afva läst Biet för i dag, som afbandlar samma