Article Image
Intet annat,, sade jag, nästan skrattande åt len jemmerliga figuren; tack! mäster Korderoy; let var rätt bra, lapparne behöfvas snart.s — Ja! min christendomsbroder, skratta gerna, ropade den ångerfulle mästaren; men det är icke nog, jag har stulit mera. Af det blå sydde jag en mössa, och för den fick jag sju riksdaler; då arbetet var värdt två, så är jag skyldig fem; der ir fem riksdaler, för Guds skull, tag emot; mössan bränner på mitt samvete, som en helvetes brand. Äfven detta skedde. —Stig upp! mästare,, sade jag, förundrad att jag ej varit så höflig förut — stig uppli, — Nej! inte förr, än ni förlåter mig?, Jag förlät honom af allt mitt bjerta, och nu steg mästaren upp och gick sin väg ). Se der! jag fick en bundt lappar och fem riksdaler för läseriets skull. Läseriet fortfor och ökade sig, så länge magister Hjemmerdahbl var qvar i Skråköping; men han fick sig ett sacellani och upphörde att vara helig och läsa. Några gummor, som på god tro gjorde resor af tio mil eller mer, för att bedja med den helige mannen, blefvo utkörda och åiterkommo något skamflata tillbaka till staden ), som fått en ung man med hjerta och kunskaper i stället för de, som förut varit här; den ene var den råa fatalismen, den andre den råa bärserkarvreden i prestdrägt. Vår nya prest talar fridens: ord från bjertat och hatar intet, utan blott låter den Allgode Fadrens mening varda. uppenbar, ) Historiskt.

17 september 1842, sida 3

Thumbnail