gön gammal slägting, upp på de öfre radern och lyssnade med spänd uppmärksamhet tillmu sikens toner. Med sina medfödda naturbga an lag för musikef, lyckades det henne att snar ; vid klaveret ut minnet återkalla de skönast partierna af den opera hon en gång hört, oc! hon kunde öfverlemna sig-åt denna njutnic; ända långt inpå nätterna. : Ludvig, som var en varm älskare af sång oc! sjelf en utmärkt? dilettant, vandrade en sommar: afton genom gatorna, då han från öfversta vå. ningen af ett oansenligt hus hörde Julias. klang fulia stämma och genast intogs af den ovanlig tjusande rösten. Nyfikgn att få veta hvilke: sångerskan var, inträdde: han följande dagen modehandelsbutiken uti huset; men redan vic första anblicken af det fåfänga; förbildade frun timrher hån der såg, förmodade han, att.:denn: icke kunnåt vara den sångerska -han hörtZ Ho: : Julia, den hån likväl snart genom systrarna lärde känna, Upptäckte -Han lika snart de herrligaste anlag, denneskatt, som här, :okänd och outvecklad; eljest skWe gått förlorad; han upptäckte äf. ven denna oskwdsfulla själsrenhet, som på et amderbart sätt bibehållit sig, trotts dess lättfär diga omgifning. HäR underhöll hennes böjelse för musiken och skänkte henne, till hennes outtryckliga skdje, ett godt instrument och sysselsatte: sig på Jediga stunder, att-sjelf ge Henne någon undervisning. 1 Hittifis hag Jälia, genom -sina systrars lef nadssätt, hyst AVaudgs afsky för allt hvad karlar Feter. Hennes Nilgdrare var den första kar Söm ingaf henne fillt förtroende hon var föstad Vid honom MET Hästar barnslig kärlek och ; hyste ett oinskränkt förtroende, liksom vore del ; hennes goda engel. LudWVig:våriebleft icke utn bekymmer Julias tillvexände Bböjelst;: han behöfde imedfeftid. sjelf strängt bevaka sitt hjerta. Han hade ått strida mot känslor, som måste blifva straffbara i anseende till hans förlofning,