gön gammal slägting, upp på de öfre radern
och lyssnade med spänd uppmärksamhet tillmu
sikens toner. Med sina medfödda naturbga an
lag för musikef, lyckades det henne att snar
; vid klaveret ut minnet återkalla de skönast
partierna af den opera hon en gång hört, oc!
hon kunde öfverlemna sig-åt denna njutnic;
ända långt inpå nätterna.
: Ludvig, som var en varm älskare af sång oc!
sjelf en utmärkt? dilettant, vandrade en sommar:
afton genom gatorna, då han från öfversta vå.
- ningen af ett oansenligt hus hörde Julias. klang
fulia stämma och genast intogs af den ovanlig
tjusande rösten. Nyfikgn att få veta hvilke:
sångerskan var, inträdde: han följande dagen
modehandelsbutiken uti huset; men redan vic
första anblicken af det fåfänga; förbildade frun
timrher hån der såg, förmodade han, att.:denn:
icke kunnåt vara den sångerska -han hörtZ Ho:
: Julia, den hån likväl snart genom systrarna lärde
känna, Upptäckte -Han lika snart de herrligaste
anlag, denneskatt, som här, :okänd och outveck-
lad; eljest skWe gått förlorad; han upptäckte äf.
ven denna oskwdsfulla själsrenhet, som på et
amderbart sätt bibehållit sig, trotts dess lättfär
diga omgifning. HäR underhöll hennes böjelse
för musiken och skänkte henne, till hennes out-
tryckliga skdje, ett godt instrument och syssel-
satte: sig på Jediga stunder, att-sjelf ge Henne
någon undervisning. 1
- Hittifis hag Jälia, genom -sina systrars lef-
nadssätt, hyst AVaudgs afsky för allt hvad karlar
Feter. Hennes Nilgdrare var den första kar
Söm ingaf henne fillt förtroende hon var fö-
stad Vid honom MET Hästar barnslig kärlek och
; hyste ett oinskränkt förtroende, liksom vore del
; hennes goda engel. LudWVig:våriebleft icke utn
bekymmer Julias tillvexände Bböjelst;: han be-
höfde imedfeftid. sjelf strängt bevaka sitt hjerta.
Han hade ått strida mot känslor, som måste
blifva straffbara i anseende till hans förlofning,