derutinnan så mycket värre än den af Hogart
målade, som denna föreställes i ett dryckesla
under träta och öfverilning, då deremot Freja
redaktörens tilltag skett med full öfverläggning
utan någon brådskilnad, emot en person, son
ej kunde ana något dylikt eller värja sig der
emot, och dessutom i egenskap af prestman ick
kunde taga någon hämd derför - Det kan sålede
icke betraktas annorlunda, än antingen såson
eit nidingsverk eller ett utbrott af rent vansm
ne, så mycket mera, som allt försvar emot ei
dylik handling af hvem som helst är omöjlig!
öch vanhedern följaktligen stadnar ensamt p
gerningsmannen. Det är väl möjligt att Her:
Blanche äfven efter detta kan finna ett lite
kotteri till sitt umgänge, men det skall åtmin-
stone alltid blifva mindre behagligt för någo
hvar att bivista ett samqväm, der en person fin
nes, som en gång velat, vare sig i offeniliga elle:
personliga tvister, införa såsom ett stridssätt, at
försåtligen spotta sin motståndare i ansigtet.
Så till vida lärer derföre omdömet redan var:
och ytterligare komma att blifva temligen stad
gadt öfver förevarande kasus, utan afseende pi
anledningen till tvisten med Hr Almqvist. Dett:
omdöme är ock, så vidt vi kunnat förnimma
odeladt, och lemnar en ytterligare bekräftelse pi
hvad Afionbladet redan för ett halft år sedar
yttrade och sedan stundom upprepat, att de vä
sendtliga felen hos Freja och dess redaktör hör-
röra af brister i conduiten, ehuru man aldrig
kunnat ana att bevisen derpå skulle gå så långt