ningar; Tauntons och Briggse; gingo åter in, och sällskapet blef bildadt. Följande Onsdag bestämdes till den högtidliga dagen, och det blef enhälligt beslutadt, att hvar och en af kommittens herrer ledamöter skulle bära ett siycke blått sidensarsband kring venstra armen. Enligt Mc Percy Noakes uppgift tillhörde den betingade båten det allmänna kompagnie: för ångfarten på Themsen och låg för närvarande vid tullhuset; och som han hade föreslagit att mat och viner skulle anskaffas af en ryktbar entreprenör i City, blef saken så arrangerad att Mr Percy Noakes skulle vara ombord klockan sju på morgonen, för att taga öfverinseende öfver anordningarze och att kommitigens öfriga medlemmar, tillika med det andra sällskapet, skulle infinna sig på fartyget klockan precist nio. Derpå tog man sig en py styrkdryck och tal höllos af åtskilliga Vid tillfäliet närvarande unga jurister; ordföranden erhöll sin tacksigelseadress och kommitteen åtskiljdes. Vädret hade dittills varit vackert och fortflo: att vara det. Söndagen gick förbi, och Mr Percy Noakes fick ovanligt mycket att kestyra; hela dagen såg man horom åka till och från ångbåtsbryggan, till alla i grannskapet boendefskrifvares stora förvåning och god förtjenst för åkarne vid Holborn. Tisdagen kom och Mr Perc, Noakes oro var gränslös, hvarje ögonblick rusade han till fönstret för att se om himmelen forifor att vara klar, och Mr Hardy satte hela trakten i förvåning genom inöfvandet af en för det högtidliga tillfället komponerad komisk sång, Mr Percy Noakes sömn var högst oro!ig der natten. Han kastade gig af och an och hade