för yttre rätt, torde tåla närmare eftersinnande.
Tvånget är i allmänhet icko älskadt, och jag befa-
rar, att, likasom de i fäderneslandet tid efter annan
utfärdade författningar mot fyileri och dryckenskap
föga bidragit till det afsedda ändamålets vinnande,
så skola också nu de föreslagna försöken, att genom
penningeviten tillhålla fåtaligare eller talrikare me
nigheter att efterlefva om nykterhet slutade öfverens-
kommelser, måhända mera skada än gagna en god
sak. Jag vågar alltså tro, att en sockenstämma icke
bör, på sätt Rikets Ständers förslag innehåller, med-
gilvas rättighet att erhålla viten, stadgade för förtä-
ring af bränvin, äfven om sådsnt skulle medföra ett
öfverlastadt tillstånd. Korgl. Förordningen den 16
November 1841 bestämmer de fall, då ansvar för
dryckenskap äger rum; men har icke stadgat något
sådant för den händelse, att någon inom hus dertill
gör sig skyldig. En vid sockenstämma slutad öfver-
enskommelse, att dryckenskap inom hus bör med
böter beläggas, torda mångenstådes komma att till-
vägabringas, och uti denna händelse gjorde sig en
åsigt gällande om böters användande uti enahanda
fall, der E. K. M. och Rikets Ständer ansett sådant
Icke böra äga rum.
pFör öfrigt synes mig begreppet om sedlighet vara
alltför mycket relativt, att detsamma skulle kunns
anses bos hvarje sockenstämma vara nog utbildad,
för att kunna af densamma utvecklas uti lagbud; äf-
vensom den allmänna ordningen i landet svärligen
ken eller bör blifva föremål för öfverläggningar, öf-
verenskommelser och beslut i en sockenstämma, der
plursliteten stundom skulle kunna komma att utgö-
Tas af lumpsamlare, kringresande smideshandlare och
andra medborgare, hvilkas ställning i samhället icke
lemnar någon borgen för deras nitälskan för sadlig-
het och ordning, och hvilkas bildning ej heller upp-
hunnit den ståndpunkt, att något lagstiftarekall, af
hvad natur som helst, bör kunna åt dem anförtros.
10 stadgar, att alla afgifter, hvsrom sockne-
stämma beslutar, skola utgå efter den bestämda
grunden för rösträtt. Om detta stadgande antages,
så lärer deraf följa, att den församlings medlem,
som ej är berättigad att isockenstämmans öfverlägg-
ningar deltaga, också är från alla afgifter till sock-
nens gemensamma gagn befriad. Men för fastighet
och jordlägenhet, hvarå mantal ej finnes satt, och
hvaraf mindre bevillning än 2!, Rdr utgår, öger en-
ligt förslaget rösträtt ej rum, och dessa lägenheters
innehbafvare, som enligt tabe!len Nr 2 utgöra ett an-
tal af 1611, och som besitta egendom till ett taxe-
ringsvärde af 393,327 Rdr, skulle således vara fri-
tagne från en sxsj;idighet, hvars fullgörande så mjc-
ket häldre borde dem åligga, som deras egendom
stundom är mera värd än de mindre bemmansdelar,
som, ehuru med åsatt manta!, likväl icke innehafva
det värde, att de erlägga ofvannämnde bevillnings-
belopp. Huruvida någon modifikation uti det före-
slagna stadgandet uti nu ifrågavarande afseende bör
meddelas, vågar jag således öfverlemaa till E.K. M.
nådiga pröfning.
DUti 42 föreslås, ati, om omständigheterna for-
dra skyndsam verkställighet af socknestämmo-beslut,
sådant ej må hindras deraf, att detsamma ännu icke
vunnit laga kraft, derest icke så är, att ändringssö
kandet derigenom blefve onyttigt, eller ock Konun-
gens Befallnizgshafvande eller Domkapitlet skulle
finna skäl att verkställigheten inställa.
Icke någon Civil Embetsmyndighet i landet till-
kommer den rättighet, att efter egen pröfning, obe-
gränsad af gifne Lagstadganden, låta verkställa ett
fattadt beslut, innan detsamma vunnit laga kraft.
Att icke desto mindre åt sockenstämmorna förläna
en sådan mekt, synes förutsätta, att man kan tilltro
dem mera urskiljning, mera rättvisa, mera samvels-
grannbet, än man tillerkänner Statens i allmänna
värf öfvade, invande och upplyste Embetsmän. Jeg
hemställer i underd., att förslaget i denna del icke
må af E. K. M. antagas.
Uti 13 förekommer det förslag, att om vid soc-
kenstämman närvarande ledamöter, som icke dervid
äga rösträtt, förhålla sig oskickligt, ordföranden äger
att låta sådane personer från sammenträdet afföra.
Den anmärkning torde härvid mig i nåder tillåtas,
att angeläget torde vara nu anvisa de utvägar, en
Pastor i en församling må. kurna vidtaga, för att
verkställa den ifrågavarande honom tillkommande
åtgärden; lärande kronobetjenings bandräckning vid
sådane tillfällen sällen, åtminstone icke alltid vara
att påräkna.v
Andra kapitlet 15 af förslaget innehåller, bland
annat, att socknenämnden skall handhefva skole- och
undervisningsanstalterne samt helsovården. Då lik-
väl efter den vanliga åsigten, sådan som den genom
språkbruket bestämmos, skole- och undervisningsan-
stalters kandhafvande tillkommer skollärarne samt
deras förmän, och helsovården tillhör Sundhetskol-
legium, läkarekorpsen och E. K. M. Befallningshaf-
vande, så täcktes E. K. M. i nåder finna, ett ett
närmare bestämmande är a! nöden, i hvilka delar
en sockennämnd kan och må befatta sig med dessa
ämpner, som åtminstone hvad det vetenskapliga an
sår icke egna sig för en sockennämnds måhända väl-
menande, men i nämnde hänssende ssnnolikt icke
hvarken på kunskaper, upplysning eller erfarenhet
grundade tillgöranden.
16 8, jemförd med den 417:de, vwisar, att hvarje
välfrejdsd medlem af samhället, som i sockenstäm-
man äger rösträtt, också är valbar till ordförande,
(ETTER KÄRE Se NA EN RNA