hönom att, till ersättning för morgondagens ce
remonimåltid, denna qväll äta med honom. Vic
denna aftonmåltid yttrade Tarjel sina afsigter på
furstinnan Sophia för den vänlige ynglingen, och
Mamia svarade honom med ungdomens öppen
bjertighet, att han äfven önskade detsamma oc
att han hoppades, det hans syster ej skulle hafv:
något deremot. men att allt berodde af förmyn
darne.
Långt inpå natten sutto de unga tillsammans
och då furstinnan Sophia spisade just vid sam:
ma tid, så gingo tjenare oupphörligt från bro
dren till systera och från systern till broderr
samt buro läckra stycken fram och tillbaka
Från furstionan Sophia kom alltid den oss vil-
bekanta Beshan. Mamia och furst Tarjel sände
ifven läckerbitar till de begge förmyndarne samt
till de anseddaste furstesönerna, från hvilka a-
delsmän återkommo med tacksägelser. Vid af-
tonmåltidens slut bad Tarjel om tillstånd att få
dricka furstinnan Sophias skål. - Bekol ropade
Mamia till en vid dörren stående ung furste
säg furstinnan Sophia, att Batonoschwili Tarje
dricker hennes skål.o Om en stund kom Be
shan och sade: furstinnan Sophia tackar Bato
noschwili Tarjel och önskar, att intet ondt mi
vederfaras honom i Gurien., Tarjel citerade en
bekant vers ur Leopardsskinnet:,) Solen fröj.
dar genom sin klarhet, skönhet genom vänligt
väsende.s i
Då Tarjel efter slutad: måltid: återvände till
sin bostad, inträdde Chapiskerja och tillkännagaf
att. Tamamsbew afvaktade Tarjels befallningar
Låt honom komma hit in, sade denne, och ir
trädde en karl af medelålder, liten växt, uselt
klädd, med stora, irrande, svarta ögon; han bu-
gade sig ända till golfvet, -knäböjde och kyste
ödmjukt fållen af Tarjels klädning. Hör,, sade
Tarjel, jag behöfver 200 Tumaner och skänker
öfver hvilka jag ej behöfver blygas.o — nJag ä
) Så heter en georgisk dikt.