var, att fönstren i hans rum lågo midt emot palatsets balkong. Sedan Tarjel gjort sig litet hemmastadd i sina rum, kallade han till sig Chapiskerja, som fann honom sittande på turkiskt sätt, med korslagda ben, på den kring väggarne löpande upphöjningen, försänkt i djupa tankar. Huru skola vi nu bära oss åt, Chapiskerja? Jag är nu icke iurst Tschehotua, utan Kazis son; jag miste nu gifva skänker, värdiga min rang, åt alla, och det har jag ej tänkt på förut., Chapiskerja besinnade sig ett ögonblick; då fick han plötsligt ett lyckligt infall: Batonoschwili, det skall gå bra. Ibland folket här har jag sett en man från Urumia, son af den Tamamshew, som Manutschehr lät hänga i Gordy. Denne man är en af de rikaste urumianiska köpmännen i Kutais, i Achalzgisk och Erzerum, har öfverallt ofantliga upplag af alla slags varor och har säkert ej kommit hit tomhändt., — Gå till honom och låt honom komma till mig i natt. Om han vägrar, så säg honom, att Kazis son har långa armar. Men gå nu på mina vägnar till furstinnan Sophia, till furst David, till Nakaschidse och till metropoliten Gregori och frambär min helsning.s GChapiskerja gick och upprepade öfverallt de vanliga orden: Batonoschwili Tarjel är kommen till Usurgeti och erbjuder ödmjukast sin tjenst.. Från bvar och .en af dessa personer kom en adelsman t högtidsdrägt till Tarjel och svarade honom: Batonoschwili Sophia (eller hans helighet metropoliten af Gurien) helsar Batonoschwili Tarjel och beder honom ej försmå hans guriska tjenares salt och bröd.. Efter dessa ord ställde ban på den upphöjda bänken ett silfverfat med frukter, vin, sorbet och konfiturer samt gick derpå baklänges till dörren. Dessa ceremonier räckte några timmar, och knappt hade Tarjel erhållit en stunds ledighet att hvila, förrän Tawar Mamia sjelf, till furst Davids och furst Nakadschidses stora förtret, utan ceremonier, kom till Tarjel, omfamnade honom utan alla bugningar och bad