var, att fönstren i hans rum lågo midt emot pa-
latsets balkong.
Sedan Tarjel gjort sig litet hemmastadd i sina
rum, kallade han till sig Chapiskerja, som fann
honom sittande på turkiskt sätt, med korslagda
ben, på den kring väggarne löpande upphöjnin-
gen, försänkt i djupa tankar. Huru skola vi
nu bära oss åt, Chapiskerja? Jag är nu icke
iurst Tschehotua, utan Kazis son; jag miste nu
gifva skänker, värdiga min rang, åt alla, och det
har jag ej tänkt på förut., Chapiskerja besin-
nade sig ett ögonblick; då fick han plötsligt ett
lyckligt infall: Batonoschwili, det skall gå bra.
Ibland folket här har jag sett en man från Uru-
mia, son af den Tamamshew, som Manutschehr
lät hänga i Gordy. Denne man är en af de ri-
kaste urumianiska köpmännen i Kutais, i Achal-
zgisk och Erzerum, har öfverallt ofantliga upplag
af alla slags varor och har säkert ej kommit hit
tomhändt., — Gå till honom och låt honom
komma till mig i natt. Om han vägrar, så säg
honom, att Kazis son har långa armar. Men gå
nu på mina vägnar till furstinnan Sophia, till
furst David, till Nakaschidse och till metropoli-
ten Gregori och frambär min helsning.s GCha-
piskerja gick och upprepade öfverallt de vanliga
orden: Batonoschwili Tarjel är kommen till
Usurgeti och erbjuder ödmjukast sin tjenst.. Från
bvar och .en af dessa personer kom en adelsman
t högtidsdrägt till Tarjel och svarade honom: Ba-
tonoschwili Sophia (eller hans helighet me-
tropoliten af Gurien) helsar Batonoschwili Tarjel
och beder honom ej försmå hans guriska tjena-
res salt och bröd.. Efter dessa ord ställde ban
på den upphöjda bänken ett silfverfat med fruk-
ter, vin, sorbet och konfiturer samt gick derpå
baklänges till dörren. Dessa ceremonier räckte
några timmar, och knappt hade Tarjel erhållit
en stunds ledighet att hvila, förrän Tawar Ma-
mia sjelf, till furst Davids och furst Nakadschid-
ses stora förtret, utan ceremonier, kom till Tarjel,
omfamnade honom utan alla bugningar och bad