nå tillåtas oss att, som prof deraf, meddela nå-
gra korta stycken:
Svar på tal.
Komminister S—qvist, känd för sina qvicka,
-bitande infall, blef en gång tillfrågad afen spe-
:fogel, huru det kommer sig, att det icke finnes
mer än två slags stior, nemligen sakristia och
svinstia. sÅb, det är ju helt naturligt, — sva-
rade S—qvist, — det finnes ju icke mer än två
slags folk: lärare och åhöraren.
Går också an.
En person kom in i ett sällskap, der det rök-
tes mycket tobak, så att hela rummet var fullt
af rök. Värden kom emot honom och frågade,
om han ej behagade en pipa. Nej, jag tackar!
— blef svaret, — om jag bara får ett skaftn.
Läkareråd.
En af de glacbeskodda dragarne framför mam-
sell Taglionis vagn, vid hennes triumftåg i Stock-
holm sistlidne sommar, infann sig, kort derefter,
hos en af Stochkolms yngre läkare och beklagade
sig öfver stickningar i bröstet och smärta i sidan.
Läkaren frågade honom, om han icke kunde upp-
gifva något slags orsak till nämnde åkomma,
hvarpå uvgherren svarade: uJag kan visserligen
icke uppgifva någon bestämd orsak, men det är
mycket möjligt att jag förkylt mig härom afto-
nen, då vi drogo hem mamsell Taglionin. — a
sådant falln, — yttrade läkaren, — kan jag ej
Jjelpa herren, utan var så god och vänd sig till
veterinärinrättoingen!
Visst vore det så.
En utmärkt svensk kavallerigeneral talade en
dag med en bekant om de aningar han egde
om sin snart förestående död. aJa, — suckade
han, — och om jag dör, så går det åt helfvete
med hela svenska kavallerietI — aHerr genera-
len, — inföll den andre, — kunde icke mottaga
ett större bevis af sin korps tillgifvenhet, än
att den sålunda följde er troget efier!
Rekommendationer.
Schröderheim rekommenderade en gång hos
Gustaf den 3:e en prest till ett stort pastorat,
under anförande att mannen bade så goda gåf-
vor. Har du hört dem? frågade konungen.
Nej, men jag har sett dem, ers majestätll sva
rade S., och — presten fick pastoratet.
— Bjelpreda i hästskötseln, efter Bohlwes
belöata prisskrift, utgilven af S. E. Schough, ve-
terinärläkare i Stora Kopparbergs Län. Vi öf-
verlemna åt hippologer och bästkännare i all-
-mänhet att afgöra den lilla bokens värde, i
jemförelse med de flera andra goda arbeten i
samma väg, hvilka på de sista åren hos oss ut-
kommit. Dess ändamål synes imedlertid vara
mindre att söka rivalisera med dessa föregående
verk, än att lemna bonden och den mindre be-
medlade landtbrukaren i allmärhet tillfälle att
för elt ringare pris än det som är vanligt på
utförliga vetenskapliga arbeter, erhålla en be-
böflig undervisning i de första grunderna af ett
ämne, som naturligen är egnadt att i så vä-
sendtlig mån intressera bonom. Priset är endast
42 sk. Bko.
SERTION
Redaktionen har blifvit anmodad meddela föl-!
jande:
Till Svenska Läkare!
Som min tid icke medgifvor mig att besvara denl:
mängd bref, jag emottagit från landsorterna i an-
ledning af den föreslagna Penstons-inrättningen för
Svenska Läkare, deras Enkor och Barn, men jag :
ändock icke vill lemna någon i okunnighet om huru
härmed fortgår, lära följande upplysningar vara till-
räckliga.
Under Skandinaviska Läkares och Naturforskares
sammanvaro här i Stockholm var tiden så upptagen,
att tillfälle icke lemnades till någon allmän diskus-
sion öfver detta ämne, utan öfverenskoms, att ett
förslag till Reglemente skulle utarbetas, tryckas och
utdelas, samt sedan hvar och en haft tilfälle pu
deremot inlemna anmäst-2-0-- vvs Uppgtlvå NÖGIgA
förändringar, ett allmänt sammanträde skulle ske,
)
1
då Reglemente komme att antagas och en Direktion:
utväljas. Jag her så mycket större anledning, att)
bäraf vänta ett godt resultat, som Hr General-direk-
tör Ekströmer benäget lofvat, att låta allt ske un:i
der sin ledning, hvilket förhållande mer än något
annat lemnar en säker garanti för detta betydelse-li
fulla företog, f
Utarbetandet af ett Reglemente möter större svå-:
vtighet, än många vid första påseendet. skulle tro, tyi
här är icke endast fråga om att grunda Isrättningen t
för framtiden, utan äfven så föranstalta, att de, hvil-js
ka börja detta företag och sålunda bryta isen, måtte
i
S
f
t
s
l
Å
1
1
både för sig och de sina kunna påräkna all möjlig
fördel. Hufvudsaken vore derföre, att kunna påräk-T.
na en gifven fond, och eburu jag bar anledning för-
moda, att många, som äga förmögenhet, skola anse
för en tillfredsställelse att bidraga till ett så välgö-
rande ändamål, kan man dock icke på så obestämda
grunder bygga ett företeg af denna beskaffenhet.
Det är af denna anledning, som jag Icke drager i
betänkande att uppmana en hvar af Svenska Läkare,
som är lycklig nog stt dertill äga förmåga, att lem-
ETIK RNA TA AE NAKNLAE
Sy mmm ÖV Mn
ste fruns af Salerchin altare svära evig endrägt,q
och jag har kommit hit blott för att stärka migs