förtsättning, ja till och med älskvärdt. Men der finnes ingen förvirring, ingen fanatism. Mången läsarevurm .har uppstått genom beröringen mellan en sådan svårmande natur och en annan, mera. grof och mindre upplyst. Ins. bar hört omtalas följande anledning dertill, att en ung prest, ifrån att vara en vanlig, lugn pre: dikant, öfvergick till läseriets svärmande egenheter. Han blef förälskad i en ung, älskvärd flicka, .som, jemte ett stilla och jemnt lynne, förenade en mer än vanligt varm religionskänsla, hvilken ofta lät henne försjunka i en kontemplativ sinnesförfattning. Den unge älskaren brann hopplöst och den vackra svärmerskan märkte ej hans hyllningar. Ej af räsonnemang, utan af denna innerliga håg att sammansmälta med ett älskadt föremål, blef den unga presten innan långt utmärkt af en likartad fromhet, hvilken snart antog bestämda former och nu uttalar sig i den mest öfverdrifna läsareton. Ett verkligt frimureri förenar alla läsare i orten, ty de äro alla städse i besittning af den noggrannaste kunskap om allt som passerar och har något sammanhang med dem, deras prester och sammänkomster. Ins. bar inom kortare tid än 2:e månader kunnat förmärka förvånande verkningar på folklynnet af en läsareprests bearbetning ; synnerligast visade sig hans välde öfver qvinnorna. Dessa börja med att finna den unge presten askarp och usträng, som det heter; men sucka snart: a Herre Gud! hur sannt det är, som han talar; adet går aldrig väl, o. 8. v. I detta stadium förefinnes ofta ett högt stegradt intresse för predikantens personlighet. Är det en ung flicka med sprittande fantasi, som, minnes god, återspeglar ett och annat litet, tilläfventyrs taget afsprång från oskuldsvägen, så får man snart i henne en väldig predikerska, och, under förställd eller inbiliad inspiration af den Helige Ande, repeterar a!lt hvad iennes förebild idislat om bättring, försakelse, förlömelse, o. m. 8.