stad ligger en kyrka, som just nu står under reparation; en hop af de crolige drog dit ut, och tvang arbetarne, omkring 30 st., att nedlägga sitt arbete; presterne — sade de — skola också en gång hafva en hvilodag. För öfrigt hafva de hittills förhållit sig temligen fredligt. I dag på aftonen kl. 7 ämna de hålla en stor sammankomst, förmodligen för att af sina anförare erbålia föreskrifter i afseende på morgondagens operationer. Några af dem hafva i min närvaro yttrat, att nästa lördag skall icke en enda fabrik finnas i gång, hvarken i Yorkshire eller Lancashire. Man måste derföre göra sig beredd på allt. En allvarsam kris synes förestå.n I Lancashire hafva arbetarne upprättat hemliga komitteer, hvilka hålla: permanenta sessioner och leda rörelserne. Af 408 bomullsspinanerier i Manchester och trakten deromkring voro ännu blott 6 eller 7 i gång. I Stockport (icke långt från Manchester) drogo skaror af sysslolösa menniskor kring gatorna, och skaffade sig bröd dels genom tiggeri, dels genom hotelser. Alia dervarande bomullsspinnerier hade blifvit satta ur gång. Af staders invånare hade 4000 låtit inskrifva sig såsom konstaplar. Från Södra Staffordshire låta underrättelserna lika betänkligt. Genom Dudley hade en dag 14,000 kolgrufvearbetare marcherat, under djup. tystnad, för att begifva sig till Wednesbury, der ett folkmöte hölls, vid hvilket 235,000 män, qvinnor och barn skola hafva varit närvarande, och der äfven utskickade bade inställt sig från de Skotska kolgrufvorna. Man kan således icke mera betvifla, att ju rörelserna i de Engelska och Skotska kolgrufvorna stå i sammanhang med hvarandra, och att ena förbindelse är organiserad emellan arbetarne på båda ställena. Kring Glas gow hade många potatesfält blifvit alldeles utplundrade af de kringstrykande hoparne. Autoriteterne hade öfverallt utfärdat proklamationer, med uppmaningar till de orolige, att återgå till sina sysselsättningar och att förhålla sig stilla, men hittills utan ringaste verkan. TYSKLAND. Mirkvärdiga anspelningar på ställningen i Ryssland och sinnesstämningen i Preussen emot denna makt förekomma icke sällan i de tyska tidningarne, merendels i bref från Berlin. Ett dylikt med gårdagsposten, dateradt den ö dennes, förtjenar meddelas. Det lyder på följande sätt: Ett oblidt öde hvilar öfver Rysslands försök, att genom lysande tillställningar närmare förena sig med Preussen. Lägret vid Kaliseh hade just en motsatt verkan i allmänna tänkesättet emot hvad man hoppats. Öfver högtidligheterna i Juli hvilar ännu alltid en hemlighetsfull slöja till och med de personer, som varit med konungen i St. Petersburg, iakttaga, efter sin hemkomst, tystnad. Om också de äfventyrliga rykten och förmodanden, om hvilka jag nyligen nämnde, naturligtvis icke kunna anses för trovärdiga, så qvarstår dock någonting hemskt, hvilket måhända just derföre synes så stort, emedan konturerne visa sig så obestämda. Men att någon händelse, någon ställning, måhända någon sinnesstämning stört eller fördunklat festen, derom är hvar och en här ense. Den tankan är derföre här allmän, att våra förhållanden till Ryssland komma att väsentligen förändra sig, och att statens och folkens intressen komma att bestämdt skilja sig från familjernes. Man omtalar också, att enhög person, hvars förkärlek för Ryssland och ryska inrättningar hittills varit all-män bekant, nu plötsligt skall hafva förändrat sina åsigter i detta hänsende, dertill föranledd af speciella erfarenheter och händelser.n NEDERLÄNDERNA. Bland tvistigheterna emellan regeringen och representationen i detta land, under de sednare åren, har äfven varit fråga om den ministeriella ansvarigheten. Nu berättas från Haag, att regeringen beslutit förelägga de näst sammanträdande generalstaterna ett förslag i detta hänseende, hvilket redan skall vara utarbetadt. DANMARKE. Köpenhamnstidningar beskrifva hettan der vara nästan olidlig och att sjukdomar ibland fotgardet fortfara, om till följd af de glorvördige björnskinnsmössorna eller andra mindre framstående orsaker, säga de sig icke veta. En aerostatiker vid namn Colding, som, om man får tro Köpenhamnsposten, lärer vara den förste dansk, hvilken försökt sig i uppstigande rigtning, lät d. 48 dennes med temlig framgång 6 ballonger uppstiga ifrån exercisfältet i en talrik mängd åskådares närvaro. Besynnerligt nog), säger det danska bladet, visade polisen den liberaliteten, att låta folket stanna på gatorna och samla sig i täta hopar, t. o. m. midt för polischefens boning, och att se uppåt luften; men deremot förhindrades folket att ifrån vallen se ned öfver Ag— mevsmistsresmmsrensmssteeeemesg een se ss er see rr TT som grafvenr!n sade han till mig med emfas. Jag