räl infunnit sig, hvilka, tillika med några af Gideå Socke ns
allmoge, efter slutad gudstjenst i sockenkyrkan, intogo mid-
dag bos Herr Brukspatronen i den rymliga herrgårds- och
inspektors-byggningen vid bruket. : Vid denna:; middag.
hvarvid flera skålar af den gode och glade värden, efter
nätta tal för hvarje, föreslogos och beledsagade med sång
af unga herrar, druckos af hela sällskapet, förärade Her:
Brukspatronen Inspektoren Trolle och dess Fru en mycket
väl arbetad, större silfversockerskål med lock, under för-
klarande af hans tiilfredsställelse öfver Inspektorens för-
valtniog af verken och nöjd med den rådande ordning
och flit, som iakttagas i Fru Trolles hus och verka ho:
bruksarbetarnes hustrur till efterföljd.
På eftermiddagen gick värden till en invid gården upp-
satt salong af granris med golf och bänkar, dit jemväl hans
gäster begåfvo sig. Utanför träffades en mängd eller må-
hända alla af det äldre bruksfolket. Sedan Hr Brukspa-
tron Eckhoff inträdt och arbetarno närmat sig, böll han
för dem ett ganska vackert tal om de fördelar arbetet med-
för och hans egen tillfredsställelse med sina underhafrvrande.
Derefter framkallade ban bland dem, som funnos uppteck-
nade på en lista eller längd, den förmodligen Inspektoren
med tillåtelse fått upprätta, den ene efter den andre och
illdelade en hvar medhafvande och uti den lilla granris-
byddan å ett med hvitt linnekläde betäckt bord framlagde
silfverpjeser, såsom en dosa, matskedar, theskedar, mindre
bägare och dylika minnegåfvor, som af alla med märkbar
rörelse emottogos. Också gjorde denna vackra scen ej o-
betydligt intryck på Hr Brukspatronens gäster.
Då jag förnam med hvilken uppriktighet han bemötte
sina underhafvande och med hvilken snart sagdt förtrolig-
het de sednare sedan närmade sig sin herre, önskade jag
att en och annan bruksägare eller annan husbonde, som
sakna en sådan, jag må säga själsnjutning, hade varit till-
städes. Dagen derefter eller i går besågo vi sågen, som
var i gång, ett ställe, hvarest derintill tegel tillverkas, samt
jernbruket eller bammarsmedjan, hvarvid vederbörande ar-
betare voro i fullkomlig sysselsättning, och en af dem med
upphuggning af förutfvid verket smidde sågblad, uti en in-
rättning, ganska enkel, men så ändamålsenlig, att det till-
ärnade sågbladet på få minuter finnes jemt och säkert
upphugget. — Det vore mycket annat att se och beskrif-
va, men tiden var så kort och min resa skyndade, den jag
också efter frukosten och åhörandet af flera sångstycken,
bvarmed de unga damerna och herrarne trakterade oss
öfriga, fortsatte. . Emeålertid rådde vid verket en god ord-
ning och propriett, vittnande om ej mindre ägarens för-
måga att göra uppoffringar och meddela föreskrifter, än
forvaltarens sakkännedom att. med användande af de för-
ra, sätta i verket eller uppfylla de sednare.,