i stora skaror kring gatorna, och tvingade de fabriksarbetare, som åter ville börja arbeta, att afstå derifrån. Ibland gjordes anfall på bagarbodarne; endast med möda lyckades det militären att någorlunda hålla dem i tygeln. Den 42 hade åter flere stora sammankomster af arbetare varit hållna. I en af dessa sammankomster bestöts, att icke afstå från den började rörelsen förrän den s. k. folkets kartas blifvit genomdrifven. Manchesterbladet tviflar på, att oroligheterna skola kunna biläggas genom eftergift; hvad man nu såg för sig var ingenting mer och ingenting mindre än insurrektion. I Manchester hade 92,800 konstaplar för tillfället blifvit tillsatta och aflagt ed. Theatrarne hade måst tillslutas, i anseende till oroligheterna. Sakernas ställning i de kringliggande städerna Oldham, Stockport, Salford, Ashton m. fl. var alldeles lika med den i Manchester. Antalet af de kringstrykande sysslolösa arbetarne ansågs utgöra 400,000. ORIENTEN. De sednaste tidningarne från Konstantinopel äro af d. 27 Juli. Storviziren Izzet Mehemeds välde har nu ävtligen tagit slut. En kejserlig hattischeriff utnämner förre presidenten i rikskonse!jen, Rauf Pascha, till Siorvizir. Sedermera hafva flera afsättningar och utnämningar egt rum för att bilda en ny förvaltning. Ehuru Chosrew Pascha således icke blifvit storvizir, står han dock så högt hos Sultan, att denne hvarje morgon skickar en embetsman från seraljen till honom, för att underrätta sig om hans helsa. Chosrews palats hvimlar från morgon till afton 2f personer, både högre och lägre hvilka tillbedja den uppgående solen. Både Engelska och Ryska ministrarne i Konstantinopel söka bemedla fred emellan Turkarne och Perserne. Sultan tyckes dock icke vara mycket hågad för en fredlig uppgörelse, utan umgås i stället med den planen, att låta en Persisk prins af en annan dynasti, än den nu i Persien rege: rande, och hvilken lefver i Konstantinopelpå er Turkisk pension, åtfölja de trupper, hvilka skic kas emot Perserne, för att på detta sätt söka uppväcka ett inbördes krig. Som likväl både Eaogelske och Ryske ambassadörerne yttrat sig högt emot denna plan, så blir troligen af den. samma ingenting. En af de mest betydande Kurder-cheferne Mahmud Khan, hade tagit Turkarnes parti istri den med Perserne. 1 spetsen för en talrik ryt tareskara hade han från bergen störtat ned på de Persiske röfvarehorderne på slätterne, och jagat dem åter öfver gränsen, sedan de lidit sto förlust. FÖRENTA STATERNA. Do sednaste underrättelserna från Newyork äro af den 23 Juli. Eoligt dem hade den si länge omtvistade gränsefrågan emellan Förentz Staterna och Storbritannien nu ändtligen blifvi! afgjord, och det på det sättet, att staten Mainc skulle afträda en landsträcka vid sin nordöstra gräns till Storbritannien, och denna makt der. emot Roases-Point vid Champlainsjön till Förent: Staterna. Derjemte skulle Förenta Staterna er bålla fri seglationsrätt på floden St. John, ofvan om vattenfallen. Dessa uppgifter kunna doch icke anses för officiella. Fyra kompanier frivillige från Förenta Sta terna hade ankomrmnit till Texas, ooh man vän tade en ansenlig mängd Indianer, hvilka skull begagnas till ett anfall på Mexiko.