i stora skaror kring gatorna, och tvingade de
fabriksarbetare, som åter ville börja arbeta, att
afstå derifrån. Ibland gjordes anfall på bagarbo-
darne; endast med möda lyckades det militären
att någorlunda hålla dem i tygeln. Den 42 ha-
de åter flere stora sammankomster af arbetare
varit hållna. I en af dessa sammankomster be-
stöts, att icke afstå från den började rörelsen förr-
än den s. k. folkets kartas blifvit genomdrifven.
Manchesterbladet tviflar på, att oroligheterna sko-
la kunna biläggas genom eftergift; hvad man nu
såg för sig var ingenting mer och ingenting min-
dre än insurrektion. I Manchester hade 92,800
konstaplar för tillfället blifvit tillsatta och aflagt
ed. Theatrarne hade måst tillslutas, i anseende
till oroligheterna. Sakernas ställning i de kringlig-
gande städerna Oldham, Stockport, Salford, Ash-
ton m. fl. var alldeles lika med den i Manche-
ster.
Antalet af de kringstrykande sysslolösa arbe-
tarne ansågs utgöra 400,000.
ORIENTEN.
De sednaste tidningarne från Konstantinopel
äro af d. 27 Juli. Storviziren Izzet Mehemeds
välde har nu ävtligen tagit slut. En kejserlig
hattischeriff utnämner förre presidenten i riks-
konse!jen, Rauf Pascha, till Siorvizir. Sederme-
ra hafva flera afsättningar och utnämningar egt
rum för att bilda en ny förvaltning.
Ehuru Chosrew Pascha således icke blifvit
storvizir, står han dock så högt hos Sultan, att
denne hvarje morgon skickar en embetsman från
seraljen till honom, för att underrätta sig om
hans helsa. Chosrews palats hvimlar från mor-
gon till afton 2f personer, både högre och lägre
hvilka tillbedja den uppgående solen.
Både Engelska och Ryska ministrarne i Kon-
stantinopel söka bemedla fred emellan Turkarne
och Perserne. Sultan tyckes dock icke vara myc-
ket hågad för en fredlig uppgörelse, utan umgås
i stället med den planen, att låta en Persisk prins
af en annan dynasti, än den nu i Persien rege:
rande, och hvilken lefver i Konstantinopelpå er
Turkisk pension, åtfölja de trupper, hvilka skic
kas emot Perserne, för att på detta sätt söka
uppväcka ett inbördes krig. Som likväl både
Eaogelske och Ryske ambassadörerne yttrat sig
högt emot denna plan, så blir troligen af den.
samma ingenting.
En af de mest betydande Kurder-cheferne
Mahmud Khan, hade tagit Turkarnes parti istri
den med Perserne. 1 spetsen för en talrik ryt
tareskara hade han från bergen störtat ned på
de Persiske röfvarehorderne på slätterne, och ja-
gat dem åter öfver gränsen, sedan de lidit sto
förlust.
FÖRENTA STATERNA.
Do sednaste underrättelserna från Newyork
äro af den 23 Juli. Eoligt dem hade den si
länge omtvistade gränsefrågan emellan Förentz
Staterna och Storbritannien nu ändtligen blifvi!
afgjord, och det på det sättet, att staten Mainc
skulle afträda en landsträcka vid sin nordöstra
gräns till Storbritannien, och denna makt der.
emot Roases-Point vid Champlainsjön till Förent:
Staterna. Derjemte skulle Förenta Staterna er
bålla fri seglationsrätt på floden St. John, ofvan
om vattenfallen. Dessa uppgifter kunna doch
icke anses för officiella.
Fyra kompanier frivillige från Förenta Sta
terna hade ankomrmnit till Texas, ooh man vän
tade en ansenlig mängd Indianer, hvilka skull
begagnas till ett anfall på Mexiko.