är sannerligen icke lika.) Jag är således för e
en intressant person, en artig man, som skaffa
er några förströelser om dagen. Det är en ree
fördel ni ger mig öfver er. Men tillåt mig tadl:
er i detta fall, ty ni har litet eftertärmkt det sy
stem ni för. Den qvinliga stoltheten (vredgas ej!
leder er till felsteg, som ni skulle undvika, on
ni endast toge er finess och er takt till råds
Ni finner , mig originel!; är det icke en.bekän
nelse; att ni finner stort nöje i vår korrespon
dens, och detta nöje, är det icke en nödvändig
het för er? Låt oss hålla vad, min fru, att n
icke skulle gå in på att afbryta denna vår högs
oskyldiga förbindelse. Sätt åsido er egenkärlek
er lilla vrede, er koncentrerade harm, och läg
er hand på hjertat, samt tillistå sedan för mig
tysthet — helt tyst — att ni skulle ha tråkig
på balen, på supgen, på soirgen och operan, on
icke på morgonen mitt lilla parfymerade, ele
ganta och väl hoplagda bref kommit er tillhanda
tillstå att ni brutit det med nöje, att ni mec
behag eller medömkan läst dessa på en gång
vördnadsfulla och impertinenta galanterier. Hvar
betyder då detta, min fru? Detta skulle mar
kunna kalla att älska ända till dårskap. Nej
jag glömmer mig, det kallss att afsky, att för:
kasta och tusen andra ljufva saker. På det e
vilja ändå skall ske, knäfaller jag på nytt för at
skratta eller gråta; och jag har alltför stor för
tjenst på vår strid, jag hemför -derifrån alltfö!
stora fördelar, för att ens begära en vapenhvil2
Ni önskar att på mig hämnas alla qvinnor. De
är verkligen en alltför stor heder,:som sker mig
och jag tackar er derför. Hvad den klubbe
angår, hvarom Ni nämnde, skall jag alltid före
brå er, att hafva valt till er motståndare en per
son, som utgått från ett så lågt ställe. Jag kän
ner alls iäte de rouger, som äro medlemma
deraf, och tror heller icke, att studier skull
vara något säkert medel att hinna till ert hjerts
(Forts.) JULEs.