skulle man aldrig älska någon. Ack! jag så
med glädje vårens annalkande; den borde blitv.
min befrielsetid! Jag trodde att den dumm
mannen skulle föra sin fru till Schweitz, Italie
eller Grekiand. Jag räknade då på svårighete
af en korrespondens per posto för att vinna nå
gon ledighet. Jo vackert! När eller fjerran ä
jag ett rof för Fannys oförklarliga kärlek, San
nerligen har jag icke denna vinter aflagt pro
af en afskräckande beständighet för det vackr:
könet. Gud är mitt vittne att jag var mycke
kär under December, mycket kär under Januari
att jag var mycket mindre kär första håjften a
Februari, att jag icke alls var kär den först:
Mars och att jag från denna epok till den 4 Ma
var den olycksaligaste af menniskor, tvungen at
låtsa en passion som redan slocknat och förjo.
rat sig bland tusen andra.
Du har kunnat sluta till hela min moralisk:
styrka, min stackars Ludvig, då du sett mig i A
mors glada manåge fortsätta de sentimental:
promenaderna, de qväfda suckarna, den vild:
svartsjukan, de martialiska mystifikationerna, ar.
tigheterna vid hvarje tillfälle. J2g har varit et
vidunder 3f skrymteri, en engel i trolöshet, —
Jag väntade derföre sommaren med otålighet
räknande på en god skiljsmässa. — Men bevare
dig Gud för en sentimental kärlek; det är ett
Peso s-tel Huru har jag möjligen kunnat ingif.
va detta utomordentliga devousmeni? Fanny skrif-
ver mig till två, tre gånger i veckan, bref som
nan kan somna åt, ideer som skulle komma en
Iramaturg att drömma! — Om hon är upprig-
ig, beklagar jag hennet Det mest meilank o!i-
ka Jyone skulle icke länge stå ut med en dy-