Jag gratulerar dig till din herre och mans artigheter, galanterier och små omsorger; jag vore till och med färdig att bli svartsjuk. — Skail ;du då passera hela sommaren så långt ifrån mig? Jag tviflar mycket på att dina fantasier under sex månader kunna ackordera med de väl bekanta jagthistorierna. Måtte himlen snart förena oss, ty jag känner redan några anlag till förtviflan. Farväl Fanny! jag lemnar dig för att återvända till min dagliga sysselsättning. Dina svar utgöra min enda tröst. JULES. III. JULES TILL LOUIS. Paris. Tillåt mig, min kära Louis, att gäspa i maklighet innan jag börjar mitt bref, att sträcka ut armar och ben litet och gnola på en kuplett. Jag står ännu under mörka inflytelser, jag har slutat eti strängt dagsverke. Klubben skall votera mig en tacksägelseadress — uff! — Jag har just nyss framletat ur bottnen af min hjerna ett par hundra rader, så der litet känslofullhet, som jag genast skickar till Mantel, der Fanny för närvarande befinner sig. Du begriper att jag just har ett stort behof af litet glädje. Gode Gud, hvilket syndastraff att skrifva kärleksbref, när man icke tänker ett enda ord som man skrifver! — Jag fruktade att aldrig kunna komma ur denna röra af ider; jag räknade och räknade åter mina rader och föll i sömn redan den andra sidan; intet kan vara vanligare än de fraser jag skref; och dock skall säkert den lilla fiona brefvet charmant! Om man visste för hvilken våda man blottställer sig då man älskar,