Jag gratulerar dig till din herre och mans ar-
tigheter, galanterier och små omsorger; jag vore
till och med färdig att bli svartsjuk. — Skail
;du då passera hela sommaren så långt ifrån mig?
Jag tviflar mycket på att dina fantasier under
sex månader kunna ackordera med de väl be-
kanta jagthistorierna. Måtte himlen snart förena
oss, ty jag känner redan några anlag till förtvif-
lan. Farväl Fanny! jag lemnar dig för att åter-
vända till min dagliga sysselsättning. Dina svar
utgöra min enda tröst. JULES.
III.
JULES TILL LOUIS.
Paris.
Tillåt mig, min kära Louis, att gäspa i mak-
lighet innan jag börjar mitt bref, att sträcka ut
armar och ben litet och gnola på en kuplett.
Jag står ännu under mörka inflytelser, jag har
slutat eti strängt dagsverke. Klubben skall vo-
tera mig en tacksägelseadress — uff! — Jag har
just nyss framletat ur bottnen af min hjerna ett
par hundra rader, så der litet känslofullhet, som
jag genast skickar till Mantel, der Fanny för
närvarande befinner sig. Du begriper att jag
just har ett stort behof af litet glädje. Gode
Gud, hvilket syndastraff att skrifva kärleksbref,
när man icke tänker ett enda ord som man
skrifver! — Jag fruktade att aldrig kunna kom-
ma ur denna röra af ider; jag räknade och
räknade åter mina rader och föll i sömn redan
den andra sidan; intet kan vara vanligare än de
fraser jag skref; och dock skall säkert den lilla
fiona brefvet charmant! Om man visste för
hvilken våda man blottställer sig då man älskar,