dDen är inte tung, ty jag bär vår gode fader, sva-
rade den andra sängen. Ack, sade den första,
pjag pinas svåra under den last jag måste draga;
des är mig förfärligt att bära denna djefvultill qvin-
na, som gjort vår fader och vår moder så olyckliga.,
Frun hade hört dessa ord, och knappt grydde dagen,
innan hon lät sönderhugga sängarne och bränna upp
dem, utan att mannen visste hvarför. Han ville inte
fråga derefter, ty han undvek gerna hvarje orsak
till tvist. :
Nu hade han en stor fårbjord och deribland ett
får, som han tyckte mycket om. En afton kom her-
den in och berättade; att det skett ett stort under,
ty favoritfåret hade födt tvenne gull-lam. Husbon-
den förvånades, ty han visste icke att fåret hade ätit
ett af de gyllene äpplena.
Men hustrun vardt: blek af raseri och ångest, ty
hon trodde att brottet till slut skulle blifva upp
täckt, och befallde, att begge lammen jemte färet
skulie slagtas. På slagtbänken räknade hon sjolf
alla tarmarne och gaf dem åt sin piga, med befall-
ning, att tvätta dem i floden, men noga akta sig att
ingen skulle gåförlorad. Om någon förkommer,
sade hon, sä kör jag dig ur huset.o Hon tänkte
sedan hacka tarmarne och deraf göra en egen rätt
för mannen.
Pigan hade imedlertid gått till stranden af:floden
och tvättade der tarmarne; men innan hon visste
ordet af, följde en med floden, och förgäfves voro
alla försök att få fatt på den. Men huru förvånad
blef hon icke, då hon såg att den svällde upp och
blef så tjock, då den kom till andra stranden, att
den sprack. Ur densamme utkrupo nu tvenne gull-
gossar, SOM Uppgingo på stranden till en liten ö,
midt emot det ställe, der pigan stod. Då de hörde
denna jemmerligt klaga, sade de: var icke så rädd,
utan skär midt af en annan, så bar du ändå lika
många , och pigan följde detta råd och skyndade
em.
Men de begge gullbarnen lågo på ön och växte,
och blefvo stora under sömnen, som andra på hela
åratal. Deras skönhet var så stor, att sjelfva solen
blef stående fyra och tjugu timmar på himmelen,
för att betrakta de sköna gestalterna. Då de växt
upp, gingo de åter öfver floden, för att genomvan-
dra verlden, tilldess de träffade sin moder. De fun-