innat uppehåll inträffar, lär det hända, att af 200
ill 400 negrer ej ett dussin lefvande utskeppas.
I sanning, ett yrke, som befläckar sig med sådana
ysligheter, är icke bättre än sjöröfveri, och borde
såsom det nya fördraget emellan de fem stora mak-
terna nu fastställer) allmänt straffas såsom sådant,
Jå erfarenheten dessutom visar, att det blott är ett
litet steg från slafhandlare till verklig sjöröfvare.
Men ju mindre man kan vänta, att de deltagande
nationerna, till och med om de, såsom Brasilien och
Nordamerika, gifva sjöröfverilagen denna tydning,
skola opartiskt fullgöra den, då det redan är svårt
att erhålla lagens biträde till konfiskation afett upp-
bragt negerfartyg och en döusdom öfver en slaf-
handlare är exempeilös, desto ifrigare fordrar Bux-
son, att sådane mått och steg skola tagas, hvarige-
nom källan till det onda kan täppas i sjelfva Afrika.
Den hittillsvarande beväpnade polisen i de: ethiopiska
farvattnen såsom sekundärmedel! skall derföre icke
förminskas, tvertom önskar han att den må blifva för-
stärkt medelst ångbåtar; hvaremot han tror, att statio-
nerna vid Brasiliens och Cubas kuster kunna indragas,
men att hufvudsaken skall ske på civilisationens, bild-
ningens och undervisningens väg. De fria negrernes
framsteg i de afrikanska kolonierna äro uppmun-
trande. I Sierra Leona tjena de såsom milis, kon-
staplar och rättstjenare, men sitta äfven såsom jury,
och Macauly, som sjelf varit domare derstädes, har
inför en parlaments-kommission försäkrat, att han,
i de vigtigaste angelägenheter, skulle kunna förlita
sig på deras utslag. De äro vettgiriga och flitiga,
arbeta först på att skaffa sig europeisk klådedrägt,
sedan att få en beqväm boning, öfverhufvud att lik-
na de hvita. Missionärerne kunna berätta om svarta
furstar, hvilka glädja sig över att få emottsga en
skollärares roll ibland sina landsmän. Ibland de
förmögnare negrerne har det blifvit ett mod att skic-
ka sina söner till England, för att uppfostras. Käns-
lan att det färgade slägte icke är bestämdt att stå
tillbaka för den öfriga delen af menniskoslägtet,
återverkar från Westindien på Afrika. Missions-
andan har vaknat hos de emanciperade negrerne,
Afrikas omvändelse är föremålet för deras böner,
sällskaper till befordrande af detta fromma ändamål
och förberedelse-skolor för svarta teologer, hvilka
brinna af begär att predika evangelium för sina brö-
der i det gamla hemmet, äro orgauiserade eller i
verket. I sjelfva Afrika var predikanten Schön, den
fullkomlige kännaren af Ibusspråket, beredd att,
jemte sina katechumener, från Freetown sluta sig
till expeditionen, de i England uppfostrade Ashantee-
prinsarne reste tillsammans med den, och ett starkt
understöd af inhemska elementer kan således icke
felas den. AÅAfven vero ordböcker öfver sex Sudan-
språk författade, af andra s åtminstone frågor
och umgängesfraser samlade, och hela listor af i
medicinskt hänseende vigtiga frågor voro äfvenledes
öfversatta på åtskilliga munarter.
Tvenna Tysker, Vogel från Berlin och Roscher,
en elev af skolan i Freiberg, medfölja dessutom ex-
peditionen, den förre såsom botaniker, temperatur-
och höjd-observator, den sednare såsom mineralog,
geognost och praktisk bergsman. Måtte deras namn
romma att läsas i historien om de afrikanska forsk-
ningarnas framgång, icke i historien om deras offer.
Menniskoanden har redan bestått så många seger-
rika strider, hvarföre skulle vi då klenmodigt gifva
denna förlorad. Nej. Fata viam invenient...