allvar, som gränsade till vemod, lade sig snart
öfver hans anletsdrag. Han var fåordig och syn-
tes tankspridd. När han såg på Heloise var det
med en blandning af ömhet och bedröfvelse.
Det undgick icke henne, att han tydligen und-
vek hvarje yttrande, som hade afseende på den
familj, hos hvilken hon vistades, ehuru den be-
tydliga gård fru Graves egde, omöjligen kunde
vara honom :okänd. Hon brågte detta ämne sjelf
å bane genom förfrågan, om man aldrig vågade
hoppas få se honom på Lindåsegård. Var för-
säkrad om det bästa mottagaride,, tillade hon;
,då fru Graves erfar, hvad jag är eder skyldig,
skall hon mottaga ersom en son. En Hög
rodnad färgade plötsligt främlingens kinder, led-
sagad af ett bittert leende; dock fattade han sig
hastigt. Han tviflade ieke på ett godt motta-
gande,, sade han; men härmed vore så litet
sagdt. Att upptagas 1 en ny familjkrets, var att
göra sig till deltagare af dess sorg och glädje,
och härvid påtog man sig stora pligter. När han
riktigt betänkte, huru många vexlingar em en-
skild menniskas lif vore underkastadt, så fruk-
tade han. att binda sig vid en hel familj, ihvars
talrika krets nödvändigtvis en och annan miste
fresta lifvåts skiften. Hade man äfven möd at:
vilja dela. sorger med andra, så var han dock
för ung och ännu för mycket sjelfvisk, att me
gladt bjerta kunna dela andras glädje; detta kräf
de större försakelse än man i allmänhet trodde
Hvad honom sjelf för öfrigt angick, så var har
en älskare af ensarshet och hade just derföre
valt denna aflägsna vistelseort i denna afside:
belägna dal. Så vida familjen på Lindåsegård
icke allaredan var underrättad om hans vistande