ör sig sjelf, men då han bad henne, att för nans skull följa med och dansa litet, hoppade non glad ut ur rummet och kom snart putsad och fin tillbaka. Nu var ett nytt bekymmer: trots deras godsinthet ville likväl ingen cedera dansen och qvarstanna hos Hans Görgen. Då kom, till all lycka, den gamle Jockel, och för ett krus öl, som man iofvade sända honom från värdsbuset, gickfiban in på att bli qvar och hålla Hans Görgen sällskap, Hans Görgen bade låtit Erath lägga det aftagna fingret i ett glas spiritus vini, och nu ville han skänka Lillkarin sitt finger; men, trots sin modighet, var flickan rädd för stumpen, som för ett spöke, hon vågade icke ens röra vid glaset, och då Hans Görgen första gången lemnade huset, gingo begge tillsammans i trädgården och begrofvo fingret. Hans Görgen stod fundersam, då Lillkarin åter krafsade igen hålet. Den synd han begått mot sitt fosterland, då han stympade sig, föll honom icke i sinnet. Deremot framträdde den tanka i hans själ, att en del af den, af Gud honom förlänade lifskraft bade gått bort, för hvilken han hade att aflägga räkenskap; han stod, så till sägandes, lifslefvande vid sin egen begrafning, och den föresatsen lifvades hos honom, ait, efter pligt och samvete, troget öfva och använda alla öfverblifva krafter; en dödstanka genombäfvade honom, och med vemod, blandad af glädje, såg ban sig sjelf leivande och vid sin sida hans älskliga, blomstrande flicka. Dessa tankar rörde sig halfklart i hans själ, och han sade till Lillkarin: aJag ser väl, kära Lillkarin, att jag svårt försyndat mig, och jag måste bigta mig; jag vill ha denna synd snart från bjertat och gerna göra bot.n Lilikarin omfamnade honom och han njöt en försmak af den saligaste absolution, såsom den måste erkännas af en verklig ångerfull själ, med fast föresats till bättring. Söndagen derpå bigtade Hans Görgen och gick till skrift, men hvad bot man pålade honom, talade han aldrig om. Menniskan har ett eget, hemlighetfullt drag till det ställe, der en del af hennes kropp hvilar. Liksom fäderneslandet är oss dubbelt heligt, e