Hertiginnan af Orleans skall ärna besöka hafsbaden med sina båda barn. Man sökte visa henne, att hennes närvaro i Paris kunde vara af nytta under närvarande omständigheter, men hon svarade: Jag har ingen egen vilja; min gemål hade sagt, att våra barns hälsa erfordrade hafsbad; hvad ban önskade skall ske, och emedan jag ej vill lemna dem, reser jag med dem. Den depesch, som skulle underrätta prinsen af Joinville om dödsfallet, var så illa affattad att prinsen deraf ej kunde förstå annat, än ati bans bror blifvit mördad, något, som naturligtvis i högsta grad upprörde honom. Först sedar ankomsten till Teulon fick han veta verklige sammanhanget. De i Paris vistande Engelsmännen hafva håll en sammankomst under hertigens af Montros presidium och uppsatt en adress till Konun; Ludvig Filip, hvari de uttrycka sitt deltagand i den förlust, som träffat Frankrike och Kong! huset, och sina önskningar för Kenungens fa miljs välgång och hans regerings långvariga oc! fredliga bestånd. Hertigen af Clermont-Tonnerre, marinoc krigsminister under restaurationen, har aflidit d 49 Juli. Från Algier berättas, att Abd-ei-Kader, i spet sen för en föga talrik ryttareskara, infunnit si hos stammen Ouled-Chegara, som nyligen un derkastat sig franska väldet, men icke i någo! fiendtlig afsigt, utan talt vänligt vid dess höidin; och gillat hans förfarande. Hvad honom sjel! Abd-el!-Kader, angick, så sade han, att hans fa ders, den ärorike Masidins, skugga skyddad bonom, och han kunde utan fara tåga genon hela landet från stam till stam, hvilket han n också gjorde för att underrätta sig om sitt folk öde. Då ban vände sig om för att rida till Sche liff, ropade han med hög röst: ,Hårifrån skal det första krigsropet skallal, och skyndade bori SPANIEN. Vid Spanska hofvet har man gått längre i offi ciell sorg efter hertigen af Orleans, än på någo annat ställe, utom i sjelfva Frankrike, emedai Espartero anbefallt en sorg af icke mindre ä 40 dagar. Regenten lärer hafva begagnat dett tillfälle, att i ett egenhändigt bref till Konun Ludvig Filip erinra om nödvändigheten af d båda regeringarnes endrägt och huru wvigtig de kunde vara för det vestra Europas lugn oci välgång. Till Portugisiska gränsen har en bataljon pro vinciaitrupper blifvit skickad. Man visste ick rätt anledningen, men trodde, att det var fö att motverka de Portugisiska smyghandiarne djertva företag. Underhandlingar hafva blifvit öppnade me Romerska hoflfvet, så att man trodde att det god förståndet med detsamma skulle återställas. STORBRITANNIEN. Det har gått med herr Milner Gibsons i Fre dagsbladet omförmälta motion: att parlamentc måtte taga landets nödställda belägenhet i öfver vägande, på samma sätt, som med alla framstäl ningar af enahanda syftning i nuvarande Under hus. Den har, med 456 röster emot 64, blifvi förkastad. Då ett par ledamöter ansatte Pee att han dock måtte säga hvad han ämnade gör i fall icke spanmilspriserne föllo, måste han slu! ligen yttra sig. :Han sade då i korthet, att de batten, som nu föregick, endast vore en fort sättning af de förra i samma ämne, under hvilke han tillräckligt uttalat sina tankar, och att ha icke hade något att tillägga. Dylikt fortsatt mo: stånd emot majoritetens beslut, som nu visat sit vore högst menligt för den representativa grund sasten, O. S. Vs. Deputerade från de förnämste manufakturdi strikten hade den 23 Juli haft företräde hos Pee lord Stanley och presidenten i hemliga råde lord Warnciiffe. Det svar, de deputerade er höllo af alla tre ministrarne, var ungefär lika att nöden i landet utgjorde föremål för regerin gens allvarliga begrundande, och att endast, afseende på medlen, att afbjelpa den, olikhet åsigter rådde. (Man kan ej af ordställningen sc om meningen är, att ministrarne tänka olika detta afseende, eller om det är allmänheten, sor härom hyser olika åsigter; troligen det sednare hall at dant väl knannact hahäft cämac Amada: