Hertiginnan af Orleans skall ärna besöka hafs-
baden med sina båda barn. Man sökte visa
henne, att hennes närvaro i Paris kunde vara
af nytta under närvarande omständigheter, men
hon svarade: Jag har ingen egen vilja; min ge-
mål hade sagt, att våra barns hälsa erfordrade
hafsbad; hvad ban önskade skall ske, och eme-
dan jag ej vill lemna dem, reser jag med dem.
Den depesch, som skulle underrätta prinsen
af Joinville om dödsfallet, var så illa affattad
att prinsen deraf ej kunde förstå annat, än ati
bans bror blifvit mördad, något, som naturligt-
vis i högsta grad upprörde honom. Först sedar
ankomsten till Teulon fick han veta verklige
sammanhanget.
De i Paris vistande Engelsmännen hafva håll
en sammankomst under hertigens af Montros
presidium och uppsatt en adress till Konun;
Ludvig Filip, hvari de uttrycka sitt deltagand
i den förlust, som träffat Frankrike och Kong!
huset, och sina önskningar för Kenungens fa
miljs välgång och hans regerings långvariga oc!
fredliga bestånd.
Hertigen af Clermont-Tonnerre, marin- oc
krigsminister under restaurationen, har aflidit d
49 Juli.
Från Algier berättas, att Abd-ei-Kader, i spet
sen för en föga talrik ryttareskara, infunnit si
hos stammen Ouled-Chegara, som nyligen un
derkastat sig franska väldet, men icke i någo!
fiendtlig afsigt, utan talt vänligt vid dess höidin;
och gillat hans förfarande. Hvad honom sjel!
Abd-el!-Kader, angick, så sade han, att hans fa
ders, den ärorike Masidins, skugga skyddad
bonom, och han kunde utan fara tåga genon
hela landet från stam till stam, hvilket han n
också gjorde för att underrätta sig om sitt folk
öde. Då ban vände sig om för att rida till Sche
liff, ropade han med hög röst: ,Hårifrån skal
det första krigsropet skallal, och skyndade bori
SPANIEN.
Vid Spanska hofvet har man gått längre i offi
ciell sorg efter hertigen af Orleans, än på någo
annat ställe, utom i sjelfva Frankrike, emedai
Espartero anbefallt en sorg af icke mindre ä
40 dagar. Regenten lärer hafva begagnat dett
tillfälle, att i ett egenhändigt bref till Konun
Ludvig Filip erinra om nödvändigheten af d
båda regeringarnes endrägt och huru wvigtig de
kunde vara för det vestra Europas lugn oci
välgång.
Till Portugisiska gränsen har en bataljon pro
vinciaitrupper blifvit skickad. Man visste ick
rätt anledningen, men trodde, att det var fö
att motverka de Portugisiska smyghandiarne
djertva företag.
Underhandlingar hafva blifvit öppnade me
Romerska hoflfvet, så att man trodde att det god
förståndet med detsamma skulle återställas.
STORBRITANNIEN.
Det har gått med herr Milner Gibsons i Fre
dagsbladet omförmälta motion: att parlamentc
måtte taga landets nödställda belägenhet i öfver
vägande, på samma sätt, som med alla framstäl
ningar af enahanda syftning i nuvarande Under
hus. Den har, med 456 röster emot 64, blifvi
förkastad. Då ett par ledamöter ansatte Pee
att han dock måtte säga hvad han ämnade gör
i fall icke spanmilspriserne föllo, måste han slu!
ligen yttra sig. :Han sade då i korthet, att de
batten, som nu föregick, endast vore en fort
sättning af de förra i samma ämne, under hvilke
han tillräckligt uttalat sina tankar, och att ha
icke hade något att tillägga. Dylikt fortsatt mo:
stånd emot majoritetens beslut, som nu visat sit
vore högst menligt för den representativa grund
sasten, O. S. Vs.
Deputerade från de förnämste manufakturdi
strikten hade den 23 Juli haft företräde hos Pee
lord Stanley och presidenten i hemliga råde
lord Warnciiffe. Det svar, de deputerade er
höllo af alla tre ministrarne, var ungefär lika
att nöden i landet utgjorde föremål för regerin
gens allvarliga begrundande, och att endast,
afseende på medlen, att afbjelpa den, olikhet
åsigter rådde. (Man kan ej af ordställningen sc
om meningen är, att ministrarne tänka olika
detta afseende, eller om det är allmänheten, sor
härom hyser olika åsigter; troligen det sednare
hall at dant väl knannact hahäft cämac Amada: