STOCKHOLM den 1 Aug.
De på förmiddagen ankomna utländska poster
medförde tidningar från Paris af d. 22, och från
Hamburg af d. 26 Juli. Från London inga un-
derrättelser af sednare datum än Fredagspostens.
FRANKRBIKE.
Kongl. familjen infann sig dea 24 Juli i Tui-
lerierna för att emottaga embetsverkens och di-
plomatiska korpsens kondolens-uppvaktningar. De
höga personerna hafva dervid ej farit den van-
liga vägen från Neuilly för att undvika den sorg-
liga, ortens anbiick. Konungens anletsdrag voro
mycket förändrade, men hans helsa tycktes ej
hafva lidit. Drottningen, deremot, var häftigt
upprörd, utbrast i tårar och ropade flera gånger:
min Gud! min Gud! Hon var ej i stånd att
följa Konungen till tbronsalen. Presentationen
räckte hela eftermiddagen, men inga tal höllos.
Prinsen af Joinville har återkommit till Tou-
lon. Det ångfartyg, som skickades efter honom
med sorgeposten, träffade eskadern i Palermos
grannskap.
I den aflidne hertigens prpper skall man hafva
funnit den önskan uttryckt, att, i hindelse a:
hans död, ville han blifva begrafven utan alla
ceremonier. Konungen skall hafva varit sinnad
att efterkomma denna önskan, men har dock
gifvit vika för ministrarnes föreställningar, att
den förevigade, såsom bestämd till thromen, äfven
borde erhålla ea mot hans rang svarande lik-
begängelse. Till föje deraf vidtagas stora an-
stalter i Notre-Dame, hvarom beskrifningar re-
dan förekomma i tidningaraa. Läktare byggas
för 10,000 åskådare.
En af notabiliteter ur olika stånd bestående
kommitte har bildat sig, för att uppresa ett mo-
numen! åt priasen.
Regentskaps-frågan sysselsätter tidningarne,
hvilka yttra sig dels till förmån för hertigen af
Nemours, dels för enkehertiginnan. Den sist-
nämnda järer dock sjelf hafva undanbedt sig en
sådan heder, heist hennes gemål sjelf i lifsti-
den yttrat den tanka, att intet fruntimmer här-
till borde utses. Nu är Hr Thiers och med ho-
nom Corstilutionelle vunnen för hertigen af Ne-
Mmour:, men man skall förgäfves hafva försökt att
äfven öfvertala Odilon Barrot, Det synes följ-
aktligen utom allt tvifvel, att hertigen skall fö-
reslås Kamrarna. Han har redan börjat bivista
minisirarnes öfverläggningar, och skall i början
visat någon förlägenhet, men sedermera en sä-
ker hållning och mycken redighet i åsigter.
Det liter något sällsamt, men omtalas dock
som säkert, att ministrarne tagit de främmande
diplomaterne, serdeles sändebuden från Wien
Berlin, Loadon och Haag till råds om hvilken,
som vore lämpligast till regent af de båda of-
vannämnda. Sändebuden bafva också haft flera
konferenser birom med Hr Guxzot. Ett rykte
har gått om den sistnämndes resignation och
satte börsen den 20 Juli i mycken rörelse, men
har sedermera icke bekräftat sig.
De konservative deputerade sägas bafva beslu-
tat, att icke denna gång understödja Hr Sauzets
kandidatur till presidentplatsen i Kammaren, eme-
dan de äro missnöjde med hans förhållande un-
der sista sessionen. Ministrarne sägas gynna Hr
Lamartine.
Som en sällsamhet anmärkes. att just på det
ställe, der hertigen af Orleans efled, stjelpte d.
49 Juli en kalesch, hvari tre personer sutto, och
hvilka, illa skadade, buros in i ett kaffehus vid
Porte-Maillot. Den ene af dem var adjutant hos
marskalken Soult. Kaleschen slogs i stycken, och
bästarne störtade utföre en trappa af åtta steg
ned på gården till ett angränsande hus.
SPANIEN.
Cortez) session slöts d. 46 Juli, sedan de förut
voterat budgeten. Biand de hos dem i de sed-
naste dagarna förekomna motioner anmärkte man
blott en enda af något intresse, nemligen en af
markis Jalies, att enkedrottningens pension, hvil-
ken indrogs till följe af händelserna i Oktober
förledet år, måtte åter till henne utbetaias, men
motionen förkastades med 40 röster mot 47.
Infanten Francisco de Paulas son hade ännu
icke anländt till Madrid, emedan bans resvagn
gått sönder på vägen.
STORBRITANNIEN.
I Liverpool, Leeds, Manchester och Coventry
hafva offentliga sammankomster varit hållna för
att taga i öfvervägande landets nödställda belä-
genhet. En af talarne vid sammankomsten i
Liverpool, Dr Blackburne, anmärkte, att den nu
herrskande nöden i synnerhet genom tresne om-
ständigheter skilde sig irån ,hvad man förut i
den vägen erfarit, nemligen derigenom att den
räckt så länge; att den spridt sig så allmänt, och
slutligen derigenom att dess verkningar känts så
djupt. En petition beslöts till Drottningen, hvari
I a
