STOCKHOLM den 1 Aug. De på förmiddagen ankomna utländska poster medförde tidningar från Paris af d. 22, och från Hamburg af d. 26 Juli. Från London inga underrättelser af sednare datum än Fredagspostens. FRANKRBIKE. Kongl. familjen infann sig dea 24 Juli i Tuilerierna för att emottaga embetsverkens och diplomatiska korpsens kondolens-uppvaktningar. De höga personerna hafva dervid ej farit den vanliga vägen från Neuilly för att undvika den sorgliga, ortens anbiick. Konungens anletsdrag voro mycket förändrade, men hans helsa tycktes ej hafva lidit. Drottningen, deremot, var häftigt upprörd, utbrast i tårar och ropade flera gånger: min Gud! min Gud! Hon var ej i stånd att följa Konungen till tbronsalen. Presentationen räckte hela eftermiddagen, men inga tal höllos. Prinsen af Joinville har återkommit till Toulon. Det ångfartyg, som skickades efter honom med sorgeposten, träffade eskadern i Palermos grannskap. I den aflidne hertigens prpper skall man hafva funnit den önskan uttryckt, att, i hindelse a: hans död, ville han blifva begrafven utan alla ceremonier. Konungen skall hafva varit sinnad att efterkomma denna önskan, men har dock gifvit vika för ministrarnes föreställningar, att den förevigade, såsom bestämd till thromen, äfven borde erhålla ea mot hans rang svarande likbegängelse. Till föje deraf vidtagas stora anstalter i Notre-Dame, hvarom beskrifningar redan förekomma i tidningaraa. Läktare byggas för 10,000 åskådare. En af notabiliteter ur olika stånd bestående kommitte har bildat sig, för att uppresa ett monumen! åt priasen. Regentskaps-frågan sysselsätter tidningarne, hvilka yttra sig dels till förmån för hertigen af Nemours, dels för enkehertiginnan. Den sistnämnda järer dock sjelf hafva undanbedt sig en sådan heder, heist hennes gemål sjelf i lifstiden yttrat den tanka, att intet fruntimmer härtill borde utses. Nu är Hr Thiers och med honom Corstilutionelle vunnen för hertigen af NeMmour:, men man skall förgäfves hafva försökt att äfven öfvertala Odilon Barrot, Det synes följaktligen utom allt tvifvel, att hertigen skall föreslås Kamrarna. Han har redan börjat bivista minisirarnes öfverläggningar, och skall i början visat någon förlägenhet, men sedermera en säker hållning och mycken redighet i åsigter. Det liter något sällsamt, men omtalas dock som säkert, att ministrarne tagit de främmande diplomaterne, serdeles sändebuden från Wien Berlin, Loadon och Haag till råds om hvilken, som vore lämpligast till regent af de båda ofvannämnda. Sändebuden bafva också haft flera konferenser birom med Hr Guxzot. Ett rykte har gått om den sistnämndes resignation och satte börsen den 20 Juli i mycken rörelse, men har sedermera icke bekräftat sig. De konservative deputerade sägas bafva beslutat, att icke denna gång understödja Hr Sauzets kandidatur till presidentplatsen i Kammaren, emedan de äro missnöjde med hans förhållande under sista sessionen. Ministrarne sägas gynna Hr Lamartine. Som en sällsamhet anmärkes. att just på det ställe, der hertigen af Orleans efled, stjelpte d. 49 Juli en kalesch, hvari tre personer sutto, och hvilka, illa skadade, buros in i ett kaffehus vid Porte-Maillot. Den ene af dem var adjutant hos marskalken Soult. Kaleschen slogs i stycken, och bästarne störtade utföre en trappa af åtta steg ned på gården till ett angränsande hus. SPANIEN. Cortez) session slöts d. 46 Juli, sedan de förut voterat budgeten. Biand de hos dem i de sednaste dagarna förekomna motioner anmärkte man blott en enda af något intresse, nemligen en af markis Jalies, att enkedrottningens pension, hvilken indrogs till följe af händelserna i Oktober förledet år, måtte åter till henne utbetaias, men motionen förkastades med 40 röster mot 47. Infanten Francisco de Paulas son hade ännu icke anländt till Madrid, emedan bans resvagn gått sönder på vägen. STORBRITANNIEN. I Liverpool, Leeds, Manchester och Coventry hafva offentliga sammankomster varit hållna för att taga i öfvervägande landets nödställda belägenhet. En af talarne vid sammankomsten i Liverpool, Dr Blackburne, anmärkte, att den nu herrskande nöden i synnerhet genom tresne omständigheter skilde sig irån ,hvad man förut i den vägen erfarit, nemligen derigenom att den räckt så länge; att den spridt sig så allmänt, och slutligen derigenom att dess verkningar känts så djupt. En petition beslöts till Drottningen, hvari I a