äro hemtade från slottet Eu, der de nyttjade
baden. Hertigarne af Aumale och Montpensier
bafva åter inflyttat i Tuilerierna. Till hertigen
af Nemours har en kurir afgått och från Toulon
skall en ångbåt skickas till Neapel för att med-
dela prinsen af Joinville den sorgliga nyheten
och kalla honom tillbaka till Paris.
Konungen bär det förkrossande slaget med sin
vanliga karaktersfasthet. Endast efter ankomsten
till Neuilly ötverväldigade honom smärtan för ett
ögonblick och han var nära en vanmakt. Föl-
jande morgon hade han likväl fullkomligt hem-
tat sg och ordnar sjelf avstalterna till bertigin-
nans af Orleans emottagande samt till inredande
af sorgkapellet, der liket skall bisättas. Ea Jli-
kadan fattning ådagalägger prinsessan Adelaide,
som till ena början skall hos sig emottaga de
båda små prinsarne. Drottningens tillstånd, der-
emot, likpar ett. vansinne. Liket skall balsa-
meras af He Gannal. Fyra månaders sorg är
anbefalld och alla theatrar skola hållas tillslutsa
i åtta dagar. Juli-högtidligheterna äro inställda
för detta år; endast sorg-ceremonien öfver de
fallne skall firas. Det fulikomligaste lugn råder
öfverallt, men starka militära försigtighetsmåt!t
äro likväl vid:agna.
En kongl. ordonnans sammankailar Kamrarna
till d. 26 Juli, då Konungen i egen persona Jä-
rer komma att öppnaa den. Deras första göro-
mål blir lagförslaget om ett regentskap. Man
tror, att lagen af år 4791 skall härvid läggas
till grund. Eoligt densamma är Konungens när-
maste anförvandt regent, med vilkor att han är
235 år gawmal, fransman och icke arfving til!
någon annan krona. Finnes ej en sådan, ut-
nämnes regenten af Kamrarna; men i händelse
dessa ej äro samlade vid Konungens död, blir
Pärskammarens president provisorisk regent till
dess de hinna samias. I närvarande fall skulle
regentskapet således tillfalla hertigen af Nemours;
dock tros det, att thronarfvingens uppfostran
skall anförtros åt hans moder.
Ealigt underrättelser från Neapel, hade herti-
gen af Joinville d. 3 dennes anländt dit och bbfvit
emottagen med de hedersbetygelser, som tillkommo
hans rang och den franska eskadern. Han hade
likväl undanbedt sig de fester, som för hans
skull voro anordnade, och begärde att blott få
anses som fregattchef under amiral Hugons befäl.
Hr Guizot skall, kort före valens början, hafva
af lord Cowley emottagit det officiella tillkän-
nagifvande, att londonska kabinettet för närva-
rande icke yrkade på någon ratifikation af visi-
tationstraktaten, utan åtnöjde sig med att trak-
taterna af 1831 och 4833 verkställdes.
Valen äro nu i det närmaste slutade och man
känner redan namnen på 4351 deputerade, så
att endast 8 återstå. Af dessa tillhöra. enligt
Journal des Debats, 262 de konservative och
189 oppositionen. De liberala bladen söka
framställa saken under en annan synpunkt och
anmärka imedlertid ganska riktigt, att konser-
vativ icke just i allo får tagas för detsamma
som ministeriel.
General Changarniers korps har vid Schelifs
stränder vunnit en lysande fördel öfver 13,000
Araber, bland hvilka voro 4000 väl beväpnade
ryttare. Hela denna skara tog flykten för en-
dast 300 fransyske hästjägare, som de likväl
firmodligen ansett för vida talrikare, än de
verkligen voro. Fiera hundrade lik betäckte
stridsplatsen och segrarena, som endast förlera-
de några och tjugu man, togo 3000 fingar, 700
hästar, 13500 kameler och 2000 mulåsnor, lastade
med karavanens varor samt 46,000 oxar, får
och annan boskap. Alltsammans var afgjordt
innan generalen hann med sitt infanteri komma
de stridande ryttarne till hjelp.
SPANIEN.
oI Deputeradekammaren föreföll d. 6 dennes
en liflig diskussion rörande handelstraktaten mel-
lan England och Portugal. Den var vid postens
afgång ännu icke slutad.
Utrikes ministern har aflåtit ett cirkulär till
alla Spaniens sändebud i utlandet, hvari det
heter, att regeringen är benägen, att underhålla
vänskapliga relationer med alla de stater, som
vilja bistå den konstitutionella saken, och att
hon disponerar öfver alla erforderliga medel att
omintetgöra sina fienders anfall så väl inom som
utom landet.
STORBRITANNIEN.
En stor sammarkomst af underhusets konser-
vativa ledamöter bölls nyligen hos premiermini-
stern, såsom det hette, för ait öfverlägga om dena
ifrågaställda förlängningen för 5 år af nu gällan-
de fattiglag. Egentliga afsigten med detta möte
säges dock å Peels sida hafva varit, 2tt sondera
Tories huruvida de skulle vara benägne att gå
in på någon ytterligare modifikation af spanmåls-
lagarne. Man vill af yttranden, som Peel nyli-
gen haft, draga den slutsats, att ban umgås med
rr tess rkeE—