strängt tillbakavisat de smekningar, som slösades på honom. Der ser ni, huru väl m:ll Choui kände honom. Vår unge man sysselsatte sig för öfrigt med ganska vigtiga saker. Man har i det föregående sett hura domen öfver general Heou-Hiao medfört Chovi Kiu-Is, Ping-Sins fader, förvisning. Tcehoung-Yu var okunnig om detta sednare; men sjelfva domen syntes honom porättvis. För det allmännas bästa vädjade han ädelmodigt till krigsdomstolen, hvaraf hans fader var ledamot, och erbjöd sig till borgen, för den framgång Heou-Hiao ej skulle undgå att vinna mot fienden, om man satte honom i spetsen för trupperna. Efter någon tvekan togo domrarne honom på orden. Heou-Hiao blef provisoriskt återinsatt i sin värdighet, på deras begäran. Han slog rikets fiender, blef upphöjd en grad och utverkade Chouti-Kiu-Is återkallande, hvarpå denne blef utnämnd till president: i krigsdomstolen. Då han här, i all ungdomens och skönhetens glans, återfann sin dotter, hvilken han lemnat såsom barn, erfor han en glädje, som icke kan beskrifvas. Hans andra tonka riktades på hans unge välgörare, Tchoung-Yu, hvilzen han genast ämnade göra till sin måg; så passande tyckte han att giftermälet var emellan Ping-Sin, den skönaste, den qrvickaste af alla unga flickor, och Tchoung-Yu, den ädlaste, den bästa af alla ungkariar. Hr Tie-Tchoung-Yu hade kort förut gifvit ett nytt prof på sin storsinthet. Genom ctt kejserligt påbud hade han blifvit utnämnd till tay-tehao vid HanLin-akademien, men han nekade att emottaga detta ynnestbevis, emedan han icka conomgått de lägre graderua. Och för att bättre förbereda sig till uppfy:landet af sina pligter hade han dragit sig undan till Si-Chan. (ett berg i vester), der han genom trägna studier beredde sig till den examsn, han skulle undergå om hösten. Presidenten begaf sig dit att söka honom, sedan han med Tie-Yng, general-inspekteren, arrangerat giftermålet. Deras samtal vände sig omkring King, historien. litteraturen och krigskonsten; de talade om menniskans pligter, om moralen och de gamle vises stora lärdomar; de afhendlade de sanna regeringsgrundsatserna och uppdrogo deras rätta gränslinier. Presidenten var som en blomma, hvilken