strängt tillbakavisat de smekningar, som slösades
på honom. Der ser ni, huru väl m:ll Choui kände
honom.
Vår unge man sysselsatte sig för öfrigt med gan-
ska vigtiga saker. Man har i det föregående sett
hura domen öfver general Heou-Hiao medfört Chovi
Kiu-Is, Ping-Sins fader, förvisning. Tcehoung-Yu
var okunnig om detta sednare; men sjelfva domen
syntes honom porättvis. För det allmännas bästa
vädjade han ädelmodigt till krigsdomstolen, hvaraf
hans fader var ledamot, och erbjöd sig till borgen,
för den framgång Heou-Hiao ej skulle undgå att
vinna mot fienden, om man satte honom i spetsen
för trupperna. Efter någon tvekan togo domrarne
honom på orden. Heou-Hiao blef provisoriskt åter-
insatt i sin värdighet, på deras begäran. Han slog
rikets fiender, blef upphöjd en grad och utverkade
Chouti-Kiu-Is återkallande, hvarpå denne blef ut-
nämnd till president: i krigsdomstolen.
Då han här, i all ungdomens och skönhetens
glans, återfann sin dotter, hvilken han lemnat så-
som barn, erfor han en glädje, som icke kan be-
skrifvas. Hans andra tonka riktades på hans unge
välgörare, Tchoung-Yu, hvilzen han genast ämnade
göra till sin måg; så passande tyckte han att gifter-
mälet var emellan Ping-Sin, den skönaste, den qrvic-
kaste af alla unga flickor, och Tchoung-Yu, den
ädlaste, den bästa af alla ungkariar.
Hr Tie-Tchoung-Yu hade kort förut gifvit ett nytt
prof på sin storsinthet. Genom ctt kejserligt påbud
hade han blifvit utnämnd till tay-tehao vid Han-
Lin-akademien, men han nekade att emottaga detta
ynnestbevis, emedan han icka conomgått de lägre
graderua. Och för att bättre förbereda sig till upp-
fy:landet af sina pligter hade han dragit sig undan
till Si-Chan. (ett berg i vester), der han genom
trägna studier beredde sig till den examsn, han
skulle undergå om hösten.
Presidenten begaf sig dit att söka honom, sedan
han med Tie-Yng, general-inspekteren, arrangerat
giftermålet. Deras samtal vände sig omkring King,
historien. litteraturen och krigskonsten; de talade
om menniskans pligter, om moralen och de gamle
vises stora lärdomar; de afhendlade de sanna rege-
ringsgrundsatserna och uppdrogo deras rätta gräns-
linier. Presidenten var som en blomma, hvilken