och andra husgerådssaker voro af god lera och väl
formade, hvilket, jemte den nyss omtalade sinnrika
konstruktionen, bevisar, att Iadianerne väl kände
kruåmakarekonsten.n
Vid jemförelse emellan de byggnader, som upp-
täckts i Norra Amerika och dem i Mexiko och på
södra Kontinenten, finner man en identitet i den
architektoniska stilen, modifieräåd endsst genom art-
ten af de meteria!ier, arbetarne begagnade. På ve-
sterns prairies och stora slätter af alluvialjord fela-
des sten, och man kan icke vänta att grefhögarne
af jord skola vara så fasta och regelbundaa som de
mexikanska pyramiderne. Man finner en öfverra-
skande analogi i de religiösa bruken — så vidt man
kan sluta till deras beskaffenbet af tempel, altaren
och offerverktyg, — begrafningssättet, krigsvapnen
och busgerådssakerna i norr och söder, och hvarje
ny upptäckt gifver ett nytt bevis på denna allmänna
likbet. Ett slående faktum i den indianska civili-
sationens historia är majsens vidsträckta utbredning
och odling. I Mea2ssschusstts fanns en klar och tyd-
lig tradition, enlizt hvilken den kommit från syd-
vestv, och i NewYork sades den vara en gåfva af
de södra Iadianerna, hvilka erbhöjlo frösn af ett än-
nu längre söderut boende folk.v andra sidan ser
mean att denna växt i Södra Amerika utbredt sig I
alldeles motsatt riktning. Fiera bevis kunde anfö-
ras, men detta är tillräckligt att åtminstone föranle-
da till en gissning, att förbätltripgarne i Södra A-
merika gått från norr till söder och i Norra Amerika
från söder till norr — med andra ord, att Mexicos
och Perus slätter äro mede!punkterna, hvarifrån kon-
ster och civilisation spridt sig till den nya verldens
urinfödingar. Den region, som sträcker sig emellan
Stilla Hafret och Mexikanska viken, öfverflödar al
minnesmärken, efter ett på monumenter rikt folk,
och företer mångfaldiga spår af en urgammal, ur-
sprunglig beafolkning. Men der synas äfven många
tecken af national-omhvälfningar, revolutioner och
flyttaingar, eburu dessa helt och hållet sakna de e-
geosksper, gevom hvilka man kunde bestämma de-
res tidföljd. Hr Bradford tror, att de nu lefvande
amerikanska Iadianerne äro afkomlingar af den ci-
viliserade race, som lemnat sådana prof på sin stor-
bet, och han grundar sitt påstående förnämligast på
de fysiologiska analogier, hvilka Morton framdragit
i sin ;Crania Americana.
Näst efter beståmmandet af den röda racens iden-
titet med Amerikas urinvånare, är man i synnerhet
nyfiken att få veta, om några öfverensstämmelser
finnas emellan detta slägte och den gaml verldens
inbyggare. I denna sak bar herr Bradford, i stället
för att uppkasta gissningar, inskränkt sig till att ut-
välja och uppställa fakta, samt lemnat åt låsaren att
deraf sjel! draga slutsatser. Resultatet utfaller till
förmån för förbinde!sen emellan den amerikanska
och hindu-chinesiska nationen, jemte några af de
mongoliska stammarne, och att göra den allmänna
teorien, att Amerika befolkats ifrån Asien, genom
Beringssund, tvifvelaktig. :
Rättelser: I gårdagens notis om tvisten emel-
lan Hrr Carnegie och Wallis, angående patenträtt,
fiones följande tryckfel: 2:a sidan, 2:a spalten, näst
sista raden, står: luftpanna; läs: luftitom panna.
Mo IfA Msn an mon als 0 PARAR