Article Image
och andra husgerådssaker voro af god lera och väl formade, hvilket, jemte den nyss omtalade sinnrika konstruktionen, bevisar, att Iadianerne väl kände kruåmakarekonsten.n Vid jemförelse emellan de byggnader, som upptäckts i Norra Amerika och dem i Mexiko och på södra Kontinenten, finner man en identitet i den architektoniska stilen, modifieräåd endsst genom artten af de meteria!ier, arbetarne begagnade. På vesterns prairies och stora slätter af alluvialjord felades sten, och man kan icke vänta att grefhögarne af jord skola vara så fasta och regelbundaa som de mexikanska pyramiderne. Man finner en öfverraskande analogi i de religiösa bruken — så vidt man kan sluta till deras beskaffenbet af tempel, altaren och offerverktyg, — begrafningssättet, krigsvapnen och busgerådssakerna i norr och söder, och hvarje ny upptäckt gifver ett nytt bevis på denna allmänna likbet. Ett slående faktum i den indianska civilisationens historia är majsens vidsträckta utbredning och odling. I Mea2ssschusstts fanns en klar och tydlig tradition, enlizt hvilken den kommit från sydvestv, och i NewYork sades den vara en gåfva af de södra Iadianerna, hvilka erbhöjlo frösn af ett ännu längre söderut boende folk.v andra sidan ser mean att denna växt i Södra Amerika utbredt sig I alldeles motsatt riktning. Fiera bevis kunde anföras, men detta är tillräckligt att åtminstone föranleda till en gissning, att förbätltripgarne i Södra Amerika gått från norr till söder och i Norra Amerika från söder till norr — med andra ord, att Mexicos och Perus slätter äro mede!punkterna, hvarifrån konster och civilisation spridt sig till den nya verldens urinfödingar. Den region, som sträcker sig emellan Stilla Hafret och Mexikanska viken, öfverflödar al minnesmärken, efter ett på monumenter rikt folk, och företer mångfaldiga spår af en urgammal, ursprunglig beafolkning. Men der synas äfven många tecken af national-omhvälfningar, revolutioner och flyttaingar, eburu dessa helt och hållet sakna de egeosksper, gevom hvilka man kunde bestämma deres tidföljd. Hr Bradford tror, att de nu lefvande amerikanska Iadianerne äro afkomlingar af den civiliserade race, som lemnat sådana prof på sin storbet, och han grundar sitt påstående förnämligast på de fysiologiska analogier, hvilka Morton framdragit i sin ;Crania Americana. Näst efter beståmmandet af den röda racens identitet med Amerikas urinvånare, är man i synnerhet nyfiken att få veta, om några öfverensstämmelser finnas emellan detta slägte och den gaml verldens inbyggare. I denna sak bar herr Bradford, i stället för att uppkasta gissningar, inskränkt sig till att utvälja och uppställa fakta, samt lemnat åt låsaren att deraf sjel! draga slutsatser. Resultatet utfaller till förmån för förbinde!sen emellan den amerikanska och hindu-chinesiska nationen, jemte några af de mongoliska stammarne, och att göra den allmänna teorien, att Amerika befolkats ifrån Asien, genom Beringssund, tvifvelaktig. : Rättelser: I gårdagens notis om tvisten emellan Hrr Carnegie och Wallis, angående patenträtt, fiones följande tryckfel: 2:a sidan, 2:a spalten, näst sista raden, står: luftpanna; läs: luftitom panna. Mo IfA Msn an mon als 0 PARAR

22 juli 1842, sida 3

Thumbnail