stjernlösa nätternas mörker skall icke öfverträffa det,
som hotande hänger öfver edert och vårt lidande
fädernesland. Vi uppmane eder att öppna hamnar
ne för införsel af utlsndsk spanmål; vi uppmane
eder att öppna dem en gång för alla; vi uppmane eder
att göra detta inaan j åtskiljens. Rättvisa, politik,
mensklighet, ja säkerheten i vårt gemensamma fäder
nesland fordra befallande detta. Måtte partistridens
sorl tystna, måtte de redlige afalla partier förena sis
till detta goda verk, och det måste lyckas dem! Al-
la insigtsfulle mån veta, att spanmålslagarne icke länge
kunna upprätthållas med en hastigt tillvexande be-
folkniog; till och med nu trycker bristen hårdt på
massorna, och hvad måste blifva den snabba följden
deraf? Spanmålslagen måste giva vika; och hvar-
före då icke nu genast? Har denna lag ännu ej
åstadkommit nog ondt, och måste offren för densam
md ännu ökas? — Vid edert närvarande handiings-
sätt beiviflar man edra bevekelsegrunder; ofantiign
massor tro, att ändamålet med edra lagstiftande åt-
gärder mera är egen nytta, än landets bästa. Eira
namn belastas med förebråelser, grofsa uttryck an-
vändas om eder, bittra känslor näras emot eder, och
detta allt endast för det, att j ären obenägne att gif
va friheten åt edert fåderneslandsarbetsflit. Öasten
j att gifva folkets känslor en annan rigtning och
förvandla den nu rådande oviljan i tacksamhet och
högaktning? Det står i eder makt, att åstadzommsa
deita genom en handling af rättvisa. Vi anse oss
förpligtede att varna eder för de olyckor, som hota
om i gilven företräde åt den hittils följda okloks
politik. Vi skole helsa eder såsom edert fådernes-
lands befriare, om j ägen den visheten att erkäcnz
hvad rätt är, och mod att dristigt och utan dröjsmi
handia i enlighet med denna eder insigt. Vår käns
la af landets kritiska ställning har föranledt oss, at
yttra oss till eder, på det sätt vi gjort. Ansvaret hvils
på eder, och det är ett drygt ansvar. Vår liflige
önskan ör, att dan vishet, som aldrig kan fara vilse
måtte leda edra rådslag.