Article Image
— Ofeciella bladet säger att Aftonbladet gifvit å Regeringens beslut om inköp af herr Zethelii såga och fi!ar en färg, som illa passar till den stora om tanka Regeringen i denna sågaffir ådagalagt. Fö att förklara och försvara bemälde Reg:s åtgärd, om hvilken off. bladet uppgifver att den redan blifvi tillräckligt förklarad och försvarad, anför bladet: att af skog, som aftrummas till ved bortgår i spånor !, eller !,s, då yxa, men blott V;. eller !,,, då såg begagnas; att 5 !, millioner famnar ved årligen förbrukas och att besparingen medelst sågs användning derföre uppgår till 550 000 famnar eller å 3 Rdr famnen, till 4 !, miliion Rdr Bko per år. Detta allt kan vara fullkomligt riktigt, utan at på minsta sätt vederlägga Aftonbladets yttrande, at Hr Zelhelii sågar fått en rikepuff. Var det icke meningen, att Hr Z. såger skulle framför alla andra puffas, såsom de bästa till d. s. k. aftrumningen, hvarföre framställdes då inköpet och rekommenderandet af dessa sågar såsom hufvudsak i Regeringens beslut? Af denna förklaripg må vederbörande dock ej sluta, att vi användt benämningen puff. endast derföre att den för tillfället var den språkrättaste; nej: afsigten var verkligen att fästa Regeriogens, och enkannerligen vederbörande departementschefs uppmärksamhet på äfventyret af de ofta återkommande försöken att inblanda Regeringen i hushållsdeta!jer och förvandla den till ett teknologiskt institut. Vi hafva Guds välsignelse af hushålls-sällskaper och hushållsakademier, och Reg. bör söka att hålla dessa i verksamhet, samt sorgfälligt undvika att sjelf pröfva sågar och filar. Rika näringsidkare äro merändels medlemmaraf de der sällskaperns eller hushållsinstitutionerne, och Regeringen kan vara öfveriygad, ait sådana korporationers medlemmar mer än tillräckligt förstå, att puffa hvarandra, utan att Regeringen behöfver göra sig till deras organ. Herr Zethelius t. ex., hvars förtjenster om jernhandteringen så väl som om guldsmedsyrket vi högt värdera, har så många utvägar att göra sina tillverkningar bemärkta, att han, äfven utan konseljens besvärande, skall kunna undertrycka en tilläfventyrsskickligare sågtillverkare i någon glömd vrå af landsorten. Det är väl nu en hundra år man arbetat att förmå arbetarn att till träds fällning och styckning nyttja såg, så att Regeringens omsorg i denna del ingalunda var ny; men vär öfvertygelse är, att några väl förljenta skrapor till de instituner, som åtegit sig att befordra hvarjehanda hushållning, men försummat både ifrågavarande och många andra föremål, skolat på några år verka mer,, än användande af statens pensar för att kringrprida prof af en viss tillverkning. hvilket egentligen tillkör fabrikanten sjelf att göra. Statst:s här ofvan intagne kalky!, hvilken blifvit tagen till grund för Regeringens egen, visar bättre än allt räsonnemang, hur lätt det är att i saker, som förutsätta kännedom af do lägsta detaljerna i ett arbete, föra Regeringen bak ljuset. Stats. säger, att 4!, million Rdr årligen skall besparas, genom sågs införande till vedaftrumning; detta är alldeles befångdt. För det första afsår ej som Statst. säger !, i spåner genom yxas bezasgnande, emedan denna !, är beräknedt för grofva stockar, som helt och hållet på längd styckas innan de klyfvas, och detta är icke händelsen med mer än kanske högst !,, af den ved som begagnar. Vidare styckas redan nu en stor del ved med såg, nemligen nära nog all den ved, som i tre alnars klof införas till provinsstäderna. Vidare fålles en del skog genom verklig rotbuggning, till hvilken ingen såg kan begagnas. Vidare bear man den erfaranheten, att sågen ej gerna af arbetarne appliceras lika nära till trädets rot, som yxan, hvarföre man ock mångenstädes varit betänkt på särsbildta såginrättningar; slutligen kosta sågar och filar så betydligt mer att deras inköp och underhåll för vedfällning skulle gåfva största delen jordbrukare en verklig förlust i stället för vinst, i synnerhet på de många orter, der sjelfva vedens värde ej uppgår till hälften af Statst:s föreslagna pris. När vederbörligt afdreg göres för alla dessa item, så qvarstär ej mycket af officiella bladets balfannan million — Vi hafva obemärkt råkat in i minutier, men det kan icke heller undvikas när man skall trumma ved i kapp med konseljen.

16 juli 1842, sida 3

Thumbnail