Article Image
Två timmar sednare.
Gustaf, det sjuder förskräckligt i mina ådror,
min hemska aning gå i fullbordan! Generalen
låter församla oss och utmanar frivilliga till
sterm på Villarosa. Fienden har besatt det och
tyckes vilja befästa sig på höjden. Du förstår
att jag var den förste, som trädde fram. Jag
skall befria min Magdalena ur fierdens våld:
hvilket gudomligt värf för mig; men på denna
fridsamma mark skall jag låta mörda, och denna
sköna verld skall jag bidraga,, att förstöra der
hvarvid hon är fåstad med så imnerlig kärlek; kan
jag det? vågar jag det?. 0 grymma pligt! —
Dock miste jag i detta fall åtaga mig vågstyc-
ket; kanske jag derigenom lättare kan gagna.
Det kommer att gå :skarpt till. Fiendens styrka
lär icke vara obetydlig och min skara är liten,
ty det behöfves tappra öfverallt och generalen
kan blott umbära få; då man stundligen emot:
ser stora händelser. — Beskydde mig Gud! plig
och kärlek mana mig, blodigt skall jag köpa min
lycka.
Så långt Woldemars bref. I en förfärlig sin
nesstämning tågade ban med sina tappra skyt
tar fram mot Villarosa.. Redan på afstånd såg
man de fiendtliga posterna och innan ännu Wol-
demar, enligt sin plan, kunde obemärkt komma
i närheten af slottet på den honom välbekanta
vägen genom ;cypress-lundarne, framryckte mo-
digt den fiendtliga korpsen, antingen denna re-
dan hade varseblifvit honom, eller hans anslag
var upptäckt. Striden begynte,; och snart kom
det till handgemäng, ty -Woldemars skytta
trängde sig med: förfärande våldsamhet in på fi
enden, Jikasom visste de, att de skulle tillkämp:
Thumbnail