förande 1 målet inkomma. Hågsberg d. 2 Juni 1842
C. G. Crona.
LANDSORTS-NYHETER.
— Boris tidning berättar, att en mängd per
soner der i orten, följt uppmaningen att utvandr:
till Australien så, att de sålt sina hemman och ställ
sig alldeles på bar backe samt derigenom sait både
sig och andra i stort bryderi. Det sägs, att en kor
poral strukit omkring i orten och lofvat guld och
gröna skogar, samt att grosshacdlaren Liljewalci
i Stockholm skulle medfölja på resan.
Kalmar den 6 Juli. I anledning af att några
röda, graverade reverser varit synliga i ortens pen-
ningerörelse, har Konungens Befallningsbafvande ut-
färdat följande kungörelse:
Som det kommit till Konungens Befailninsshaf-
vandes kunskap, att man på åtskilliga ställen i sö-
ära delsn af länet gjort försök att, under föregifven
egenskap af pappersmynt utprångla ett slags på röd-
aktigt pappsr graverade sedlar, dels å Tre och dela
å Tio Rår Bko, alla undertecknade: Sandslät Bruk
J. H. Westerdah!; så har Konungens Befallnings.
bafvande velat härigenom ej allenast varna länets
innevånare för sådane obehörigan utgifne sediars e
mottagande i penningerörelsen, uten äfven uppman:
hvar ech en, som låtit förleda sig att emottaga oct
ännu innehafser dylika sedlar, attskyndsammeligen
uppvisa desamma för närmaste Kronobetjent, hvar-
efter det åligger Kronofogdarne aut hitinberätta hu-
ru stort belopp af omförmälde olagliga pappersmynt,
som biifvit anmäldt, såsom inom Fögderiet befint-
ligt; och åligger det för öfrigt Krono- och Stadsbe-
tjeningen i Länet att sorgfälligt beflita sig om ati
upptäcka, angifva och till laga ansvar befordra dem,
som beträdas med försök att bland allmänheten ut-
prångla ifrågavarande sedlar, de der synas närmast
vara att hänföra till så kallade valuter, hvilkas ut-
gifvande blifvit genom författningarna förbudet vid
ansvar såsom för falsk myntning., -
(EK. L. c. Ö. T.)
— Det förljudes att någon betydlig del af de så
kallade Ankariooska penningarne, de som för om-
kring 28 år sedan af Carlsönerna rånades från
mejor Ankarloo, i Blexing, skola någorstädes blifvit
funne, i Kalmar läns skogstrakter. (Barometern)
— Norrköping den 9 Juli. Uilmarknaden, som
börjades i Torsdags, kunde med förliden gårdsgs
middag anses slutad. I början var afsättningen trög,
men bief mot slutet något lifligare. Af den maga-
sinerade ullen, hvars belopp uppgick till 76 ,000
skålp., eller något mer än förl. år, blefvo dock
10,000 skålp. osålda. Gröfre och ordinära sorter
hade efter vanligheten mesta efterfrågan. Ullen var
j allmänhet fetare och sämre tvättad än förl. år.
De största partier, som till magasinet ankommit,
voro 3,300 skålp. från Grosshandl. Swartzs egendo-
mar Hofgården och Klinga, 2,500 skålp. från Giefve
Wachtmeister på Kristingholm, 2,400 skålp från
Baron Kantzow på Lindö, 2,400 skålp. från Baron
Hamilton på Bo, 2,100 skålp. från Brukspatron Cel-
sing på Biby, 2 000 skålp. från Baron Anckarsvärd
på Bysta, 4,900 skälp. från Excellensan Grefve
Wachtmeister på ÄÅrup, 4,750 skålp. frin Ottenby
stuteri på Öland o. s. v. Priserna hafva mycket va-
rierat samt dels öfver-, dels understigit fjolårets.
Det kända högsta priset å fin ull har varit 2 Rår
32 sk.; medelsorter bafva betalts från 4 Rdr 28 sk.
täl 4 Rdr 36 sk. samt gröfre sorter från 4 Rdr 8
sk. till 4 Rdr 20 sk. — Bland den mängd notabi-
liteter, som besökte marknaden, befunno sig äfven
f. d. Statsrådet Poppius, H. Exc. Gretfve Trolle
Wachtmeister, samt f. d. Öfverståthållaren Baron
Sprengtporten.
— Vid den s. k. Remonteringsmarknaden i går,
som bland annat på morgonstunden illustrerades af
en solförmörkelse, fanns god tillgång på hästar, af
hvilka flere, emot vanlighetea, voro ganska Vackra.
(N. T.)
Dito den 8 Juli. Från Linköping berättas,
att, vid konsistorii sammanträde derstädes sistlidne
Onsdag, Eds pastorat blifvit förklaradt för framtiden
böra anses consistorielt. Vid samma tilrälle upp-
fördes å förslag till Hellestsds pastorat lektorerne
Arvedson, Emanuelson och Hihl. (EF. P.)
Eskilstuna den 8 Juli. Vid Biby sätesgård i
Gillberga socken bogåfvo sig i Juni månad tvenne
personer ut i hvar sin ekstock på And-ungs-jagt;
hvarvid den ene skulle ur hvassen uppdrifva ungar-
na åt den andre, som höll sig utom vassen och i
detsamma dessa uppflögo aflossade sitt skott, som
träffade den förstnsmnde skytten — då han af oef-
tertänksamhet uppreste sig, för att se efier hvar ban
hade andkullen — midt i ansigtet, att han nedfön
död i ekstocken. (FT, 2 S.)
ns ——Å-QÅXAX-———
—