— Hos red. är rum begärdt för nedanstående tillkännagifvande: Då en mängd personer ännu dagligen hos mig anmäla sin önskan att ingå vid den teater, jag här städes har under byggnad, tror jag mig, för att be spara dem onödigt besvär, böra tillkännagifva, at jag redan engagerat en fullständig personal, och at ingen plats således är öppen vid aktörsstaten, om ej för en bepröfvad talang eller ovanliga anlag. Vic orkestern äro likväl ännu flera rum lediga, och jag önskar att de herrar, som skulle vara sinnade ati dervid biträda, behagade med det snaraste tillkännagifva det. Upplysningsvis bör jag nämna, att jag är sinnad bestämma för de i orkestern tjenstgörande en viss, årlig lön, i mån af talang och användbarhet, och dessutom för hvarje tjenstgöringsdag ett särskildt arfvode, lika för alla, hvarförutan de undfå andel, i mån af lönen, i det recettspektakel och den konsert, som årligen gifvas för orkesterpersonalens räkning, samt bli delegare i den pensionsinrättning, som vid teatern kommer att stiftas. Härvid tror jag mig böra begagna tillfället att närmare utveckla dan korta uppmaning, jag för några veckor sedan tog mig friheten göra fäderneslandets litteratörer och tonsättare, att egna sina arbeten åt skådeplatsen. Jag är fullkomligt öfvertygad, att orsaken, hvarföre Sverge ännu endast eger en inskränkt dramatisk litteratur och musikkompositionen räknar så få utmärkta namn, är bristande tillfälle för de med anlag härtill begåfvade, att göra dem gällande. Denna brist hoppas jag, åtminstone till någon del, kunna undanrödja. Jag vågar försäkra, att de litteratörer och tonsättare, som åt mig vilja förtro sina arbeten, skola finna dem och sig sjelfva bemötta med den aktning, de förtjena, och bedömda i mån af mina insigter, utan partiskhet och utan förutfattade meningar; att jog i estetiska frågor icke känner någon politisk opinions-olikhet; att jag i dessa frågor icke tillhör någon annan skola, något annat system, än det godas, utan afseende på formen; att de arbeten, jag anser mig kunna begagpa, skola gifvas med skyndsamhet och omsorg; att litteratören ej skall behöfva frukta, att se sig utesluten från repetitionerna af sitt stycke, eller icke rådfrågad vid dess uppsättning, eller nödgas köpa sig bilje:t, för att få se dess representation. För att i detta fall undanrödja all möjlighet till godtycke å min sida, har jag i det för teatern fastställda reglemente, 43 och 414 S, icke allenast bestämt de andelar af representationernas behållning, hvarefter författares arfvoden utgå, utan äfven deras rättighet, att inom ;venne månader erhålla svar, huruvida ett inlemnadt stycke kan på teatern uppföras eller icke, och, i händelse af en vägran, fordran på en kompromiss, fald af författaren och teaterns föreståndare, och ivars utslag den sednare underkastar sig, hvarföratan författarens eller kompositörens rätt, att öfverfara repetitionerna af sitt arbete, är uttryckligen öreskrifven. Exemplar af detta reglemente kunna hållas af de littöratörer eHer kompositörer, som inska närmare lära känna det. Mig tillkommer icre Itt föreskrifva någon författare hvad ämnen och slag han bör välja; men jag anser mig böra erinra, att komedien i allmänhet, och serdeles hos oss, är den minst bearbetade genren, och likväl kanhända den, som mest förtjente behandlas, i synnerhet med til lämpning på vårt land, våra seder och bruk, tiden, dess lynne, riktning och egenheter. För öfrigt äro alla genrer mig välkomna och ega i mina ögon ett relativt värde, endast med det undantag, Voltaire antydt. Stockholm den 4 Juli 4842. A. Lindeberg.