ligt sätt behandlat Nilla, till och med sista dagen a
hennes lefnad, och derigenom varit vållande till hen
nes död. Af denna anledning anställdes obduktior
å Nillas döda kropp den 3 September, hvarvid lä
karen hufvudsakligen observerade, att Nilla varit a
svag kroppsbyggnad, i hög grad utmärglad, deraf hor
synts hafva undergått ett långvarigt lidande; att öf
ver venstra ögat, mellan detta och örat, var en bli
fläck af 4!, tums diameter, tillkommen under lifs
tiden, och att emellan hufvudsvålen och hufvudskå
len syntes koagulerad blod på det ställe, som mot.
svarade den blåa fläcken, samt att hufvudskålens
betäckning och öfversta kanten af tinningmuskelr
der var krossad, och att denna krossning före döder
tillkommit, efter all anledning, genom af annor mar
användt våld. I ansigtet funnos flere röda fläcka:
med blodutådring, tillkomne af yttre våld före dö
den. Uti afgifven attest intygade läkaren: aatt Nilla
adött af allmän svaghet, en följd af mångårigt li-
adande, hvartill äfven det henne i lifstiden tillfogade
avåld, just till följd af hennes ytterliga svaghet,
anågon mån torde varit vållande. Bergqvist och
hans hustru ställdes nu under tilltal vid Bräkne Hö.
radsrätt, der de nekade sig någonsin hafva miss-
bandlat Nilla eller vållat hennes död. Men drängen
Anders Larsson och Pigan Johanna Olsdotter, som
varit i Bergqvists tjenst, den förre sedan hösten 1840
och den sednare sedan 4844 års början, hade föl-
ande obyggligheter att omtala.
Nilla Nilsdotter lärer nemligen hafva varit fånig
och besynnerlig till sin sinnesförfattning, men kunde
likväl icke anses vansinnig. Flere gånger hade hu-
stru Bergqvist sizgit henne och nekat henne meat,
som Nilla stundom flera måltider å rad måst und-
vara. Flera gånger under vintern 1841 hade Berg-
qvists hustru tilldelat Nilla kindpustar och nedböjt
henne mot golfvet. Svag och utmerglad till krop-
pen bade Nilla våren och sommaren 1841 varit myc-
ket sjuklig, eburu hon ändå sällan Jegat till sängs,
utan, så långt hennes svaga krafter det tillåtit, del-
tagit i hvarjehanda göromål. Andaifrån en Måndags
morgon våren 4841 till påföljde Söndag hade hon
måst ligga i ett rum, under det Bergqvists bustru
omsorgsfullt undanhållit benne alla födoämnen. En
gång, under sommaren 48414, 6 veckor före Nillas
död, hade Bergqvists hustru slagit Nilla med en
käpp i hufvudet och på fingrarne, så att hon blifvit
blodig. Nilla, som vid detta tillfälle hade varit
stursk och ohöflig mot Bergqvists hustru och slut-
ligen bitit henne i handen, hade derefter måst ligga
på en loge flera dagar, utan att Bergqvists hustru
kunnat förmås gifva Nilla någon mat, till dess Berg-
qvists piga en afton, af medömkan med Nillas be-.
klagansvärda tillstånd, Bergqvists hustru ovetande,
burit till Nilla litet gröt och mjölk, som varit den
enda föda hon under dessa dagar förtärde. En gång
hade Nilla väl kommit in till Bergqvists hustru och
begårt litet mat, men då hade hon i stället blifvit
utkörd af Bergqvists hustru och nödsakad återvända
till logen, der hon af svält slutligen blifvit så svag
och utmärglad, att drängen måste bära in henne i
stugan. Till denna svåra behandling hade äfven
Bergqvist sjelf samtyckt, ehuru pigan och drängen
aldrig sett att han sjelf burit händer på Nilla, förrän
dagen innan hon afled. Den 26 Augusti, klockan
6 på morgonen, hade Nilla gått ut, för att vakta
kor, sedan hon ute på backen icke velat äta af den
mat, pigan bjudit henne, men hemkommit till fru-
kosten, för att få spisa tillsammans med de öfrige.
Då hade Bergqvist gått fram till drängen och sagt:
eNilla har gjort skäl för stryk, jag skall slå henne,
samt genast med en flätad vidja slagit henne på be-
nen blå och blodig. Nilla hade derefter klagat öf-
ver hunger och plågor, men ändå icke vågat bli
hemma, utan, på Bergqvists tillsägelse, medföljt
Bergqvist, pigan och drängen, för att hösta löf.
Framåt klockan 42 på middagen hade Nilla ytter-
ligare börjat klaga öfver hunger och orklöshet och
måst lemna arbetet, men då hade Bergqvist, under
yttrande: ejag skall lära dig arbeta, gått fram till
henne och med en käpp af 2 fingers tjocklek, som
han bar i handen, gifvit Nilla flera svåra slagi
hufvudet, så att blod runnit utefter kinderna, till
dess hon, efter att hafva fått ett blodvite öfver hjes-
san och ett vid ena ögat, slutligen dignat ned till
marken, der hon fick ligga qvar, under det de öf-
rige gingo hem, för att spisa middag. Straxt efter
middagen bade pigan Johanna gått till stället, der
Nilla låg, och då funnit henne sanslös, utan förmåga
att tala eller ens öppna ögonen, med af solstrålarne
torkadt blod på kinderne. Pigan hade genast gått
hem till Bergqvist och föreställt honom nödvändig-
heten af att bira hem Nilla, emedan hon sjelf omöj-
ligen kunde gå, men Bergqvist hade helt obekym-
radt svarat, catt om hon icke orkade gå hem, så
afick hon ligga der hela natten. Först klockan 4,
på eftermiddagen, hade Bergqvist, på hustruns upp-
maning, burit hem Nilla, som sedan förblifvit säng-
liggande, samt endast snarkat och skurit tänderne.
Då pigan på aftonen, vid åsynen af hennes tillstånd,
förebrått Bergqvist den hårda behandling, han låtit
Nilla vederfaras, och yttrat sin farhåga öfver att!
Nilla kunde dö deraf, hade Bergqvist först svarat,
edet är ej så väl, vi slippa henne icke så lätt, men
sedan, då hennes tillstånd mer och mer försämra-!
des, jag tyckte att jag icke slog henne så hårdt.
Utan att under hela tiden, efter misshandlingen, i
hafva återfått målet. förblef Nilla i sin sanslösa be- )
ERSTA RETT TAR SRS TOAST Se