ÖFVERSIGT AF DEN NU PÅGÅENDE RIKSRÄTTENS FÖRHANDLINGAR. (Forts. fr. N:o 50 f. d. 8 Mars; Sedan vi i en hel artikelföljd meddelat get hufvudsakligaste af skriftvexlingen vid Riksrätten för hvarje mål, återkomma vi pu till den framställning af det formella i Riksrättens förhandlingar, hvarom vi förut meddelat en allmän öfversigt till den 47 Januari detta år. De tilltalade aflemnade sistnämnde dag deras slutförklaringar öfver hvarje anmärkningspunkt; men innan de åberopade dessa, ansågo de sig böra protestera emot afvikelse ifrån den rättegångsordning, som de förmenade vara stadgad i grundlag och ansvarighetslagen, i fråga om åtal mot Konungens råd gifvare inför Riksrätt. Vi anse oss böra ordagrannt meddela denna invändning, som är af följande lydelse: aHerr Justitieombudsmannen har, vid åtskillige af de här förekommande anklagelsepunkterne, i valet af ansvarspåståenden frångått de anvisningar derför. som uti den af Konung och Ständer stiftade ansvarighetslag befinnas; och sedan han sjelf uppgifvit, att den i regeringsformen, som han förment vara i den anmärkte rådgifvareåtgärden öfverträdd icke finnes i ansvarighetslagen uppnämnd, har han, detta oaktadt, i strid med samma lags 6 , i flere mål fullföljt sin talan, och dervid valt ansvarsbestämmelser ur allmänna lagen. Med anledning häraf, och i öfverensstämmelse med hvad svaranderne ide afgifne förklaringarne, rörande denna del af saken, vördsamt anfört, anse vi undertecknade skyldige oss sjeifve och våra efterträdare, att nu framställa hvad grundlagen och ansvarighets lagen utstakat för åtals anställande och utförande mot Konungens ansvarige rådgifvare. Uti regeringsformens 106 stadgas: att då någon af Statsrådets ledamöter finnes hafva auppenbarligen ehandlat emot denna regeringsforms tydliga föreaskrift, eller tillstyrkt någon öfverträdelse deraf och aaf andra rikets gällande lagar, eller underlåtit att agöra föreställningar emot sådans öfverträdelser, el aler dem vållat och befrämjat genom uppsåtligt föradöljande af någon upplysning, då ege Konstitu ationsutskottet att ställa en sådan under tilltal a! eJustitieombudsmannen inför Riksrätt,, och vidare: att, adå stat. rådets ledamöter finnas hafva, på sät! aofvan berördt är, gjort sig till ansvar skyldige edöme dem Riksrätten efter allmän lag och den sereskilda författning, som, till bestämmande af sådant ansvar. utaf Konungen och Riksens Ständer fastaställd varder. Denna serskilda författning, hvarefter ansvaren skola bestämmas, stadgar i dess 1, 92, 3, 4 och 5 SS ansvaren för öfverträdelser af regegeringsformens 39, 40. 41, 42, 43, 110, 91, 92, 93 94, 63, 57, 60, 73, 66, 68, 72, 78, 65, 74, 76, 77 79, 80 och 13 SS, samt af tryckfrihetsförordningen, och hänviser i dess 5 :s andra punkt, samt 7 och 8 S till allmänna lagen, med utmärkande af lag. rummet: när rådslagen, eller underlåtna föreställningar, eller uppsåtligt och bevisligt fördöljande aj någon upplysning, eller uraktlåtet vägrande aj kontrasignation, föranleder till skada för Konung och rike, eller när någon derigenom lider skada tull lif, ära eller personlig frihet, utan laga ransakning och dom, eller någons frid i hans hus varder störd, eller någon förvises från ort till annan, och ansvarighetslagen utmärker således på det nogaste de förbrytelsers beskaffenhet, för hvilka straffen skola hemtas från allmänna lagen. För alla andra öfverträdelser af grundlagen, bestämmer denna ansvarighetslag i dess 6 S, huru härmed skall förhållas, med de orden: aUraktlåter statsrådsledamot, am. m., att de öfrige dem i grundlagen uttryckligen eföreskrifne, men i denna ansvarighetslag icke seraskildt uppräknade pligter och föreskrifter iakttaga aoch fullgöra, ankomme det på Riksens Ständer att ahos Konungen göra sådan anmälan, Hvartin 207 5 eregeringsformen dem berättigar. Regeringsformen och ansvarighetslagen öppna så ledes tvenne utvägar för yrkande af ansvar å Statsrådets ledamöter för grundlagarnes öfverträdande, nämligen den, som öfverlemnas till judiciel embetsmyndighet att bereda och afgöra, och den, som öfverlemnas till Rikets Ständers bedömande. Då den förra af dessa utvägar, ehuru af juridisk beskaffenhet, likväl endast rörer lagstridiga rådslag och icke åtgärder, och dessa rådslag, såsom egentligen utgörande politiska förbrytelser, ej träffa i allmänna lagen sina specielt utmärkte straffbestämmelser, blef det en nödvändighet, för domstolens, sakförarens och de anklagades rättelse och ledning, att genom ett serskildt stadgande bestämma dessa ansvar, i förhållande till förbrytelsernas beskaffenhet och i öfverensstämmelse med den skillnad, grundlagen sjell emellan dem uppdragit i dess 406 och 4107 SS Detta är skedt, och ansvarighetslagen, hvars grundlagsenliga tillkomst och egenskap af att innehålla utvecklingen af ansvarsparagrafer i regeringsformen af ingen lärer kunna bestridas, måste således böre gälla till iakttagande, äfven för sakföraren inför Riksrätten. På dessa grunder tro vi honom ej kunna grundlagsenligen ovilkorligt fullfölja och med ansvarspå: ståenden beledsaga hvarje af Konstitutionsutskotte! honom öfverlemnadt mål, än mindre efter behag dervid välja ansvarsbestämmelser; ty finnes den be