entionelt samt demöraliseråtide landsbruk. Ånnars
isste han väl huru ändamålslöst det är att föreslå
np förening emot allmänna laster, hvilka dock ännu
cke, åtminstone ej i christenheten, blifvit auktori-
erade såsom gällande folksed. Vidare förblandar
an vrångvisligen nykterhetsreformens method med
en religiösa metbodismen, oaktadt dessa icke hafva :
ågot gemensamt, hverken till innehåll eller form.j
Jetta vet förf. nogsamt, men blyges icke att pådikta:
eformisterna både vöronbist, hemliga artiklar, ka .
holska sympathier, falska bibelförklaringar, jesuiti-
ka stämplingar, politiskt sjuka meningar och Um-
riebe, anstötliga inblandningsr i landets ekonomi,
leas oskyldiga hemseder och husliga förhållanden
pag. 73—79), med flere löjligt orimliga beskyllnin-
var, hvilka han lika litet sjelf kan anse såsom grun
lade, som han dermed lärer kunna uppskrämma nå-
on annan än ,våra jungfrur och våra barn (pag.
V). Sjelfva kavaljererna i brokiga vestar oct
vinnorca i siden, (psg. 75), lära icke taga rätt
tor försträckelse af hans bemska förespeglingar 2!
etta nykterhetsväsendes slutliga utveckling. Tilll.
ch med vår ungdom med sina nöjen (1 c.) gif-
er sig nog tillfreds, huru mycket prosten Broome
n söker izbilla den, att man vill icke så mycket
örnyktra som fördystra sinnena och stt förenin-
ar, sådana som dem t. ex. en Berzelius, en Etcn-
tem, en Bergfalk, en Gejier, en Thomander, en
sandberg, en Fröst, en Wrede, en Lefieao, en Lie
ven, en Branting, en Aschan och en Kinnman m.
1. för protestantistt glada och frimodiga tänkesan
illräckligen kände svenske män dels sjelfve stiftat
jels numera med sitt exempel föregå och under-
sålla, skulle ytterst åsyfta förstörandet icke blott af
11 lefnadslust, glädje och mod, utan ock af sam-
vällslugn, ordnirg, sedlighet och dygd.
Beklaga måste man således en man, som blott för
stt hämnas en inbillad enskild oförrätt (se förordet)
invändt så mycken tid och kraft på ett arbete, som
blott måste öka hans vedersaksres triumf, emedan
tet på en gång visar huru underlägsen deras fiende
sjelfva verket är, huru lätt måttligheten slår öfver
smärre utsväfningar för nytta och nöje och huru
vanskligt, om icke rent af omöjligt, det är för en
upplyst, frisinnad och oförskräckt prest i vårt land
och vår tid att vägra sitt verksamma deltagande uti
en folkangelägenhet, så vigtig som den, att ur all
männa bruket undanrödja en dryck, om hvars um
bärlighet och skadliga inflytende på både välstånd,
helsa och sedlighet, allmänna tänkesättet numera är
så stadgadt, att prosten Broomes enskilda menin;
och 8. k. bsockenerfarenhet, i detia afseende omöj-
ligen kan ådraga sig annat än medlidandets eller
löjets uppmärksamhet.
Slutligen vill ree. blott såsom verifikater till sin
allmänna kritik öfver detta arbete, dess bizarra in-
nehåll, passionerade ton och svulstiga stil anföra
några godbitar.
Såsom exempel på stilistist offeetation hänviser
rec. till pag. 6 och ff. der orden lyda så: Reli-
giositeten lefver sitt eget och allt annat lefvande
olika fördolda lif etc.
Såsom mönster för narraktigt phebuseri torde man
hålla tillgodo följande: (pag. 8) Inom gchägret at
denna förening — och endast här — ligger him-
melskt frö med lif och drift till hvarje ädel vext,
ligger jord och fält för fröet att vexa i etc.
Såsom drag ef både logisk och grammalikalisk
sreda torde följande vara nog: (pag. 9) Hirmed
är dock ingen tördömelse åsyftad eller afkunnad öf-
ver någon annan trosbekännelse, än den vi kallo
rår, ty en trosbekännelse ligger redan nedom an-
dens sferp etc.
Såsom prof på en ulsväfvande scabrös fantasi,
erbjuder sig pag. 143: Nu bar hvarenda christen
trolofvat sig med hvarenda christelig dygd, säsem
han bordt, och han har derefter icke lof att älska
och upphöja den ena dycd:n mer än den andra,
eller att värfva flere tillbedjare åt den ena dygden
än åt den endre, ty derigenom varder han en otro-
gen, etc.
Rikt på motsägelser, ineonscquenser och uppen-
bar gallimathias är följande: (pag. 16) Otukten
har likväl varit och är ännu dryckenskapens rival.
Säger man att otukten gör dryckenskepen företrädet
stridig, skall man ock säga att dryckenskapen gör
o:ukten vägen trång. Såsom varande begge köt-
sens barn i första gifiet och således helsyskon, slå
de sig tillsamman, men de slåss ock tillsamman
och taga krafterna ifrån hvarandra, etc.
Bevis på förläcet kryperi finnes twll öfverfiöd i
följande: (peg. 47) Oss tillhör imedlertid, att på
fullt allvar och uppriktigaste sätt högakta tänkesät-
tet hos en stor del af den s. k. absoluta nykterbe-
tens vänner, hvilka vi känna och att antaga en ren
nitälskan hos dem etc., äfvensom i: dessa ord (p3g.
49): de (pluraliteten af Lunds stifts presterskap;
ville gerna göra den välvilliga Regeringen och alla
andra välvillige till nöjes etc.
Illaluktande sjelfb:röm och skrymteri i intimaste
föreniog förnimmes i följ:nde (pag. II förordet:: Se-
dan har jag fortgått på den väg jag för snart 24 år
sedan beträdde, mina månge ektningsvärde och
käre åhörare till undervisning, bistånd, ledning och
tröst och ett ringa antal drinkare till upprättelse
och omvändelse, så vidt Gud hulpit mig, ty Hans
är dock äran, makten och härligheten etc. (Jmfr
pag. 48): Sanningen kar icke många trognare vän
ner än jag är
IL NE BONE NR er KE SNES Er OR NOS YST