länderna, gå i ständigt tilltagande. Svenskar oc
Danskar hylla hvarandras språk och litteratu
Uppreser sig ingenting pohtiskt af det gami
slaget dem emellan, så torde den dag icke var
alltför afligsen, då en så stark andlig förenin
sammanknyter den Skandwaviska Nordens al
folk, att ingenting yttre mera förmår åtskilja dem
De politiska institutionernas närmande till hvar
andra är utan tvifvel härvid hufvudsaken, d
man vill tala om det jordiska vehiklet tör sakeo
men då, af begripliga skäl, de tre folkens splittrar
och egentlige fiender, boende inom dem sjellve
skola lägga alla möjliga hinder i vägen för sådant
så kan man om det önskvärda utförandet hära
ej hysa några stora förhoppningar särdeles snart
Så mycket vigtigare är, att folken närma tig til
hvarandra i det, som ingen kan hindra: i et
storartadt, poetiskt uöppfattande af de uråldrig:
historiska minnen, som utvisa deras renat folkr
ska samband med hvarandra: i deras öfverens-
stämmeiser vid uppfattandet af lifvet och naturen
i uppvisandet af allt det fremmande och folkvi
driga, som under seklerna förorsakat deras skiljs
messa ifrån hvarandra och sökt föreviga dennz
m. m. Det poetiska och litterära sammankny-
tandet torde väl till en början förekomma man-
gen alltför luftigt, idealiskt och svagt, att kunnsz
uträtta en verklig sammangjutning emellan po-
litiskt olika folk; men i många fall äro de osyn-
liga krafterna de största, och följderna af deras
verksamhet oberäkneliga.