BLANDADE ÄMNEN: UTDRAG AF ETT BREF IFRÅN N. AMERIKA dateradt: Nya Upsala den 23 Jan. 1842. (ålut från Tisdagsbl.) De sädesslag, som här hufvudsakligen odlas, äro Indian Corn eiler Mais, Hvete och Hafre, samt, i mindre grad, Korn, Råg och Bohvete 48). På en acre jord utsås van igea: af mais 4 quarts, hvilka gifva i skörd från 350 tili 70 å 80 Bushels; af hafre 8 Bushels, gifva 30 (i Grant County lär man deraf skörda ända till 70 Bushels å en acre); af Hvete 1, Busbels, hvaraf skördas från 20 will 35; Rag och Korn i förhållande derefter. Af Potatoes planteras vanligen å en acre 8 å 40 Bushels, hvilka återgifva 2 å 300. I vårt grannskap lefver en person, som påstår sig sistl. höst hafva å en acre jord uppgräft ända till 600 B. potatoes. Mao ser bäraf, buru liten jordrymd i sjelfva verket behöfver uppodlias, för att åt innebafvaren betsygga dess bergning. När en nybyggare här nedsätter sig, upplöjer ban första å:et vanl:gen ej mera än 7 acres. dessa planteras gemevligen aldraförst potates (sista tiden för denna plautering i medio af Juni månad); bösten derpå sås hvete samt den, efter skörden deraf, piöljande våren mais. Priserna å dessa sädesslag variera naturligtvis här likasom annorstädes. För en tunna hvetemjöl, bestående af 200 Pounds, betalas nu 4, dollars; å kornet är proet något m ndre; 4 bu-het mais betalas med 3 shillmgs och poatates kostar 4 ah. 6 cents pr bush. Priserna på kreatur äro nu temligen höga: ett par gola dAdragoxar kostar 60 å 70 dollars; en håsi 40 äå 50; en ko 20 å 25; en sugga med grisar 6 å 8 dollars. — Har hbatven j ru alla de uppiysuingar jag lör det närvarande kan iemna eder om vårt nya hemland. I framtiden kunna de måhinda lemnas eder fullstånsigare. På mina uppsifiers savnfärdighet kunnen j imedlertid tryggt Ita: mitt bemödande bar åtminstone varit, att ej göra mig skyldig till någou osanning, hvadan j-g ej förtäljt något annat än det hvaron jag är öfvertygad. Jag fianer, huruledes mitt bref på många ställen föga öfverensstämmer med årskitliga andra underrättelser och beskiifningar, dem man gifvit eder öfver Amerika; jag kan ej hje!pa det. Min erarenhet bar varit sadan, att jag snarare är benägen till lof än till tadel öfver härvarande förhållanden och institutioner; och, utan att uppmuntra någon till emigration, kas jg bestämdt försäkra, att arbetaren, af hvad yrke som helst, bär skall vinna en riklig berg niog. Detta och dyhka påståenden tyckes till en början stå i rak strid med hvad Hr v. H. i sill tillägg till Teckningarne (vag. 236 och fö!j.) yttrar om utvandringen till Amer:ka, samt hans anförande af Tyska emigrantföreningens i Batti more varningsbref till hemmavarande landsmän. Sum hans citationer i nämnde skrifvelse förijepar väl begrundas af en hvar, som har för afsist att ö vergilva sitt hem och i Amerika bo48) Rig hafva vi ända hittills förgäfves sökt få köpa. På min förfrågan derefter har man vanligtvis undrat, hvartill vi tånkte använda den. Då jag upplyst dem, att vi deraf ämna baka oss bröd, har man skakat På hufvudet och sagt, att den dertill ej kan användas. Folket äter här merändels hvetebröd, och rågen, som ganska litet odlas, males sällan till mjöl, utan gifves straxt efter tröskningen åt kreaturen. Jag drager deraf den slutsats, av den måste vara helt olika vår svenska råg och vida underlägsen densamma i godbet. Imedliertid hoppas jag inom en vecka kunna bättre utröna förhållandet, emedan vi från en qvarn i grannskapet betiogat oss några pund deraf.