sUnna anses så om de förnämsta. Hvad som mnyonerbet utmarker detta Territory och förnåmgast dess vestra trakter, är rikedomen på mi veralier. I Grant, Green och Juwa Counties, till det mesta begränsade af floderna Mississippi och Wiseoasin. äro talrika malmstreck af bis och koppar. Norr om floden Wisconsin börjar eu höjdsträcknivg, som i det den gradvis höje: sig mot norr, formerar ett bergland med skroflig ach ojemn yta, som vattnas af brusande floder, nvilka här och der medelst fall och forssar bilda tskilliga visda och pittoreska vuer. Söder om floderna Fox och Wisconsin är jordmånen börd:gast: matjorden är på flera ställen ända till 10 fot djop. Beiet är i allmänhet: godt, hvadan gckså boskapssköiseln i vissa traxier böriar drifvas med syvnerig framgåeg 46). Eutigt cess nheskaffenhet kan detta land, hkasom de öfriga vestra staternas jord, fördelas i åtskilliga klasser, hvilka omvex!a, stundom blandas med hvarandra, Vi märka: 4:0 Skogs elter tätt trädb:växt timmerland. Det mest öfvervägande trädsag i dessa trakier ar ek af åtskillisa variationer, såsom Svart ek (Bignonia Quercus), Hvit ek (en fastaste och bastantaste af ala eksorter, ehuru ej på Jångt vår så god som vår svenska jernek) också kallad Barroak, trwte flera andra. Den jord, der svarteken är Öfvervaäzande, anses å:om den bästa ör odiing af hbvete, då deremot Barreksjorden anses häst för mais. I a!limanhet värderas mest den sednare, såsom varande fetast och mest frukt bärande. Den är också mest lattodad, mereniels slit och jemn, och trädea stå aldrig rära sammaspackade till hvarandra, utaR lemna alltid emellan sig ett betyd!igt rum der plogen ej bindras af några djupt gående rötter. Af öfrige trädsorter vilja vi nmna: Tamarind, Basswood (nästan densamma som vår svenska lind), Ak af åtskilbga variationer, Asp, Björk (mycket sällsynt) Alm. Lönn (Sugar maple, — måhända Acer pseudoplstavus: invebäller ett rikhaltigt socserämne), Locust (Gleditosa L.), Castanie (Esculus Pavia, lär v:xa omkring Prairie-vill), hvit och svart Valnöt, Hickory ( fven et sligs valnöt-träd, utmärkt fast, förtrifiligt till skaft å yxor och andra verkty;), Tall, Gran, Cherry m. fl. Dessutom finnes här en mårgd småskog, bestående af diverse sorter huskväxter, såsom Hassel, Cerus canadensis, Rhuz coriaria, Spondias m. fl. (Efter en sommar, tinbragt hirstädes skall jag i datta ämne lemna eder en fullständigare uppgit). 2:o Barr-oaksiand, hvarom jag oivanföre talat och som utgöra ett slags biandniog af skogsoch prairieland. Jorden är å dessa så kallade: ,Barrens här och der bevix! med mindre, kringspridda ekar, skroflga och iågväxta, uppblandade med snår af basse!, tistelete. Uiseenset af detia slags land kom de första kolonisterna att tre, det den brist på timmer, som de här märkte, var ett bevis på jordens ofruktbarhet, och deraf uppkom genom okunnighet deras benamning (Barrens betyder, såsom bekant är, ofruktbara och torra landsträckor); oaktadt dessa vidsträckta filt, efter hvad sedermera blifvit utrönt, just ionehål:a den bördigaste jordmån i hela vestern. Dessa Barrens äro för det mesta ganska helsosamma trakter, och hafva i detta afseende, likasom i så många andra, företräde framfö. Prairielandet. De ega äfven vanligtvis i öfve flöd goda för en slättbygd så vö vindiga, källådror. —3:0 Prairies, Vulsträckta och obetydligt kuperade ängssträckor, vanlizen omgifia af en högvixt och tit limmerskog, eller ock här och de: hatvande liksom flockvis kringspridda holmar af dylika skogsband, hvilxa stundom slingra sig vikt en flod öfver den stora ängsslatten, stundom åter äro belägna på några mils astånd från bvarandra. De hafva äfven på åtskilliga ställen mindre kullar, åsar och dälder samt med vattenvexter uppfyllda d mmar. OÖOiveralit vexer ett ymnigt gräs och blommor af mångfaldig fägring. I södra delen af Wi consia finnas dessa Prairies i öfver lät, mången af flera bundrade mi:s storlek. Jordmånens fruktbarhet och matjordens djuphet prisas såsom någonting alldeles utomordeutiigt. Mig behagar dock ej detta slags tand, i anseende tid dess brist på vattendrag, hvadan äfven den meilersta delen af prairien vanligtvis saknar bebyggare. Si mycket fortare blifver den deremot ockuperad i grannskapet a! skogsdungarne, hvilka merändels äro favoritp!atser för jagtälskande emigranter och Balkwoodsmen. 4:o Eköppnin:arne (Oakopenings) äro måhända det mest vidsträckta slags mark i Wisconsin. Da utgöras af kuliar och dalar, beväxta med ek, hickory, valnöt och andra trädslag. De: äro gemenligen upphlandads med hedar (barrens) ej så fruktbäraude som dessa, men sakna dock ej villröcklig must för kval sädesslag som helst. Här våxa träden till ena motererad böjd, och ingen brist är på dvgligt sågtimmer. Till Oabopenings hänför jag vesterns mest tjusande landskaper. Öfverallt röjes den hehagligaste bandniog af lörklädda kul:ar. gräsbeväxta dalar. Mac ser här raka, lummiga ekar, grupperade här och 45) Några Counties, som ligga närmast staten Tllinois, lyda för det närvarande under dess jurisdiktion; men bliva troigen framdeles, då Wisconsin inom kort kommer att såsom stat upptagas i den federativa Nordamerikanska republiken, förenade med den nya staten. 46) Märkvärdig är den ringa omvårdnad, som invånarne härstädes hafva om sina kreatur. På många ställen finnas ej ens stall eller fåhus. Vi hafva köpt en ko, 7 år gammal, som aldrig förr, än den kom till oss. varit under något tak. Bo