sUnna anses så om de förnämsta. Hvad som
mnyonerbet utmarker detta Territory och förnåm-
gast dess vestra trakter, är rikedomen på mi
veralier. I Grant, Green och Juwa Counties,
till det mesta begränsade af floderna Mississippi
och Wiseoasin. äro talrika malmstreck af bis
och koppar. Norr om floden Wisconsin börjar
eu höjdsträcknivg, som i det den gradvis höje:
sig mot norr, formerar ett bergland med skroflig
ach ojemn yta, som vattnas af brusande floder,
nvilka här och der medelst fall och forssar bilda
tskilliga visda och pittoreska vuer. Söder om
floderna Fox och Wisconsin är jordmånen bör-
d:gast: matjorden är på flera ställen ända till
10 fot djop. Beiet är i allmänhet: godt, hvadan
gckså boskapssköiseln i vissa traxier böriar drif-
vas med syvnerig framgåeg 46). Eutigt cess
nheskaffenhet kan detta land, hkasom de öfriga
vestra staternas jord, fördelas i åtskilliga klasser,
hvilka omvex!a, stundom blandas med hvarandra,
Vi märka: 4:0 Skogs elter tätt trädb:växt tim-
merland. Det mest öfvervägande trädsag i dessa
trakier ar ek af åtskillisa variationer, såsom Svart
ek (Bignonia Quercus), Hvit ek (en fastaste och
bastantaste af ala eksorter, ehuru ej på Jångt
vår så god som vår svenska jernek) också kallad
Barroak, trwte flera andra. Den jord, der svart-
eken är Öfvervaäzande, anses å:om den bästa ör
odiing af hbvete, då deremot Barreksjorden anses
häst för mais. I a!limanhet värderas mest den
sednare, såsom varande fetast och mest frukt
bärande. Den är också mest lattodad, meren-
iels slit och jemn, och trädea stå aldrig rära
sammaspackade till hvarandra, utaR lemna all-
tid emellan sig ett betyd!igt rum der plogen ej
bindras af några djupt gående rötter. Af öfrige
trädsorter vilja vi nmna: Tamarind, Basswood
(nästan densamma som vår svenska lind), Ak
af åtskilbga variationer, Asp, Björk (mycket säll-
synt) Alm. Lönn (Sugar maple, — måhända A-
cer pseudoplstavus: invebäller ett rikhaltigt soc-
serämne), Locust (Gleditosa L.), Castanie (Escu-
lus Pavia, lär v:xa omkring Prairie-vill), hvit
och svart Valnöt, Hickory ( fven et sligs val-
nöt-träd, utmärkt fast, förtrifiligt till skaft å yxor
och andra verkty;), Tall, Gran, Cherry m. fl.
Dessutom finnes här en mårgd småskog, beståen-
de af diverse sorter huskväxter, såsom Hassel,
Cerus canadensis, Rhuz coriaria, Spondias m. fl.
(Efter en sommar, tinbragt hirstädes skall jag i
datta ämne lemna eder en fullständigare uppgit).
2:o Barr-oaksiand, hvarom jag oivanföre talat
och som utgöra ett slags biandniog af skogs-
och prairieland. Jorden är å dessa så kallade:
,Barrens här och der bevix! med mindre, kring-
spridda ekar, skroflga och iågväxta, uppblandade
med snår af basse!, tistelete. Uiseenset af detia
slags land kom de första kolonisterna att tre,
det den brist på timmer, som de här märkte,
var ett bevis på jordens ofruktbarhet, och deraf
uppkom genom okunnighet deras benamning
(Barrens betyder, såsom bekant är, ofruktbara
och torra landsträckor); oaktadt dessa vidsträck-
ta filt, efter hvad sedermera blifvit utrönt, just
ionehål:a den bördigaste jordmån i hela vestern.
Dessa Barrens äro för det mesta ganska helso-
samma trakter, och hafva i detta afseende, lika-
som i så många andra, företräde framfö. Prairie-
landet. De ega äfven vanligtvis i öfve flöd goda
för en slättbygd så vö vindiga, källådror. —3:0
Prairies, Vulsträckta och obetydligt kupera-
de ängssträckor, vanlizen omgifia af en hög-
vixt och tit limmerskog, eller ock här och de:
hatvande liksom flockvis kringspridda holmar
af dylika skogsband, hvilxa stundom slingra sig
vikt en flod öfver den stora ängsslatten, stundom
åter äro belägna på några mils astånd från
bvarandra. De hafva äfven på åtskilliga ställen
mindre kullar, åsar och dälder samt med vat-
tenvexter uppfyllda d mmar. OÖOiveralit vexer
ett ymnigt gräs och blommor af mångfaldig fäg-
ring. I södra delen af Wi consia finnas dessa
Prairies i öfver lät, mången af flera bundrade
mi:s storlek. Jordmånens fruktbarhet och mat-
jordens djuphet prisas såsom någonting alldeles
utomordeutiigt. Mig behagar dock ej detta slags
tand, i anseende tid dess brist på vattendrag,
hvadan äfven den meilersta delen af prairien
vanligtvis saknar bebyggare. Si mycket fortare
blifver den deremot ockuperad i grannskapet a!
skogsdungarne, hvilka merändels äro favoritp!at-
ser för jagtälskande emigranter och Balkwoods-
men. 4:o Eköppnin:arne (Oakopenings) äro må-
hända det mest vidsträckta slags mark i Wis-
consin. Da utgöras af kuliar och dalar, beväxta
med ek, hickory, valnöt och andra trädslag. De:
äro gemenligen upphlandads med hedar (barrens) ej
så fruktbäraude som dessa, men sakna dock ej
villröcklig must för kval sädesslag som helst.
Här våxa träden till ena motererad böjd, och
ingen brist är på dvgligt sågtimmer. Till Oabo-
penings hänför jag vesterns mest tjusande land-
skaper. Öfverallt röjes den hehagligaste band-
niog af lörklädda kul:ar. gräsbeväxta dalar. Mac
ser här raka, lummiga ekar, grupperade här och
45) Några Counties, som ligga närmast staten
Tllinois, lyda för det närvarande under dess juris-
diktion; men bliva troigen framdeles, då Wiscon-
sin inom kort kommer att såsom stat upptagas i
den federativa Nordamerikanska republiken, för-
enade med den nya staten.
46) Märkvärdig är den ringa omvårdnad, som
invånarne härstädes hafva om sina kreatur. På
många ställen finnas ej ens stall eller fåhus. Vi
hafva köpt en ko, 7 år gammal, som aldrig förr,
än den kom till oss. varit under något tak. Bo-