aga deras provins i besittning, emedan de icke
Er ville stå under Chinesiska regeringens herra-
älde.
BRASILIEN.
Den sednaste deputeradekammaren och senaten
hafva, under förlidet års session, widtagit följande
politiskt vigtiga beslut: 4:0 uteslutande rättigbet
för kejsaren att uträmna provinsernas vicepresiden-
ter, hvilka förut blifvit tillsatte af provincialförsam-
lingarna; 2:0 en reform af brottmålslagen, som, bland
andra vigtiga föreskrifter, äfven innehåller den, att
polismyndigheten fråntages fredsdomarne, och i
deras ställe öfverlemnas åt de af regeringen ut-
nämnda domarne; 3:0 åtorupplifvandet af domarne
öfver finansfrågor (dos feitos da facenda) och hvari-
genom skatternas uppbörd blir regeringen lättare;
4:0 beviljandet åt regeringen af 6000 Contos de Reis,
utöfver de vanliga inkomsi:erna; 5:0 autorisation för
styrelsen att hindra och förbjuda den handel, som
köpmännen i Rio Grande drifva med rebellerne; 6:0
en förhöjning i sjö- och landtruppernas sold; 7:0
rättighet för regeringen att organisera kadrer för
armeen och flottan; 8:0 tillåtelse att sätta statsskulds-
bevis (apolices) i omlopp, och att betala premier
(juros) för dem i provinserna Bahia, Pernambuco
och Maranbao; 9:0 tillsättandet af ett statsråd; 10:0
prinsessan Donna Maria Amalia (Don Pedros dotter
med sin andra gemål, hertiginnan af Braganza) som
brasiliansk prinsessa, 44:0 inrättandet af en militä-
riskt invalidsnstalt; 12:o bebörighet för regeringen att
under upproret i Rio Grande detachera national-
garde från hela riket till en styrka af 5000 man,
för att ersätta bristen på linietrupper, och 413:0
sjelfva budgeten (dorcamento), hvari flera föreskrif-
ter upptagas, beräknade på statsinkomsternas förhöj-
ning, äfvensom andra, hvarigenom regeringen auto-
riseras till vigtigare förändringar i finansvägendet, i
statssekreteriaterna, arsenalerna, intendentskaper och
andra förvaltningsgrenar, äfvensom till kustångfar-
tens förbättring och utvidgande. Man ser således
att ministerens parti varit helt och hållet öfvervä-
gande i denna kammare.
HAYTI.
Hvad som gifvit anledning till berättelsen ox
oroligbeter på denna ö, är en tvist inom repre
sentantkammasen. Fyra ledamöter, som unde:
förra sessionen blefvo utvoterade för deras hälf
tiga opposition, hade blifvit återvalda och vill
nu taga sitt inträde i Kammaren. En del a
representanterne satte sig häremot, och fing
medhåll af regeringen, som lät sätta vakt vic
dörrarne, och hindra icke blott de ifrågavarande
representanternes inträde, utan äfven deras vän
ners. Detta väckte mycken förbättring blanc
folket, som samlat sig utanför huset, der repre
sentanterne höllo sina sammankomster. Militä
ren skingrade massan, hvarvld några personel
blefvo sårade och flere arresterade. Saken hade
slutats så, att de fyra förklarades sina platse)
förlustige, och ännu tvänne andra dertill.
GERE
— Hamburgska blad berätta, att Konung Ludvi;
Filip med 20,000 fr. understödt de brandskadade
Hos bankirerne gick subskriptionen till 126,00
Fr., hos Deputeradekammaren til! 44,000, i Bor
deaux till 48,000, i Lyon till 15,000 o. s. Vv. —
Österrikiske Kejsaren har gifvit 135,000 Florine;
och i Wien hade en subskription öppnats,
spetsen för hvilken den rike bankiren Sma ställ
sig med 3000 Gulden. Österrikiska national
banken troddes vilja försträcka Hamburg 4 mil
lioner Floriner mot låg ränta. — Såsom ett be
vis på det allmänna deltagande, olyckan väckt
England, anmärkes, att i staden Bradford had
insamlingen allena utgjort 4,500 Pund Sterling