wa STOCKHOLM den 6 Juni. Dagens utländska poster medförde tidningar från Paris af den 27 och från Hamburg af den 31 Maj. Underrättelserne från London äro ejaf sednare datum än Fredagspostens. FRANKRIKE. På börsen i Paris hade den 27 Maj det rykte börjat spridas, att man skjutit på Konungen, di han for från Bizy. Spekulationen förlorade likväl hela sin verkar, emedan ingen satte tro dertill. Deputerade Kammarens session den 25 utmärkte sig genom en seger, som krigsministern vann, och ett nederlag som han led. Båda voro likväl obetydliga. Den förra bestod i en förhöjning i solden för alla omkring Paris garnisonerande regementers officerare, som beviljades, i trots af kommissionens afstyrkande; det sednare var en kredit af 60,000 francs till uppköp af hiv gstar, som begärts för att försöka anskaffa nödiga kavallerihästar för armåeen. Detta ansågs som ett ingrepp i bandelsoch åkerbruksministerns verkningskrets, och afslogs. För öfrigt har ingenting af intresse förefallit i Kammaren, utom en liten interpellation, rörande de militära afrättningarne i Afrika. Marskalk Soult försäkrade, att han anställt noggranna forskningar öfver detta ärende, och funnit, att ingen exekution ägt rum, utan att generalguverrören derom varit underrättad, och att alla de afrättade varit stora brottslingar. Man bereder sig nu å ömse sidor med myveket nit till de förestående valen, och venstra sidans valkommitte har redan hållit sin första församling, hvarvid ungefär 40 deputerade och flera tidrningsutgifvare voro närvarar de. De sednaste oordningarna i polytechniska skolan, hvilka, såsom vi förut nämnt, föranledde åtskilliga arresteringar, hafva väckt fråga orm denna skolas reorganisation. Man ärnar afskaffa elevernes uniform, låta dem bo, icke på stället, utan i staden, och ställa dem i allt på samma fot med jurisoch medicine-studerande. Ali Effendi, turkiske ministern i London, har anländt till Paris, och blifvit presenterad för herr Guizot, samt emottagit besök af de flesta ledamöter af diplomatiska korpsen. Engelska sändebudet har firat drottning Victorias födelsedag med en lysande bal, vid hvilken man, bland gästerna, anmärkte flera legitimister rån förstaden St. Germain, som ännu icke slutit sig till Juli-regeringen och ej emottagas vid hofvet. Detta har icke underlåtit att väcka någon sensation hes vederbörande. Den allmänna oviljan mot visitationstraktaten ger sig tillkänna inom alla nyanser, så väl af pressen som af sällskapslifvet, och sålunda berättar National med mycken förnöjelse, att, under det franska fartyg äro nära att underkastas det skamliga beroende, hvari regeringen veiat ställa dem, i anseende till England, handla de amerikanska staterna helt annporlunda, hvarpå tidningen anför följande exempel: Från Rio Janeiro berättas under den 43 Februari, att ett stort slafskepp lemnade nämnde hamn, för att begifva sig till afrikanska kusten. En engelsk fregatt, som låg på redden, drog misstankar om dess afsigt och satte genast efter detsamma. Hon upphann det några mil från hamnen, och skickade ut en slup, med tillsägelse, att dreja bi. Kaptenen svarade likväl, att han skulle skjuta slupen i sank, om han kom närmare. Slupen brydde sig icke om denna hotelse och Yankeen skickade honom en kula. Nu ryckte John Bulls fregatt upp mot fartyget och förklarade, att han ärnade beskjuta det, om det icke lydde. aSkjut och må djefvulen ta er, sva rade Yankeen, med ackompanjemang af ett fruktansvärdt glatt lag, som anställde svåra förödelser i fregattens iackling och skrå, hvarefter den oförsyn tillsatte alla segel och var långt ifrån Engelsmannen, innan denne hunnit återkomma från sin öfverraskning. Jag (säger berättaren) har sedan sett fregat ten; hon har nödgats inlöpa här, för att reparere sina skador, hvilka voro ganska betydliga, så att de ej tilläto henne förfölja slafskeppet. Kaptenen svä imedlertid, att han nog skall få tag i detsamm: och tukta det, om han också dervid skulle förlore sin egen fregatt. SPANIEN. Ryktena om drottning Isabellas förmälning med Infanten Don Francisco de Paulas äldste son bör ja åter sprida sig och komma nu från personer som anses väl underrättade och det säges til och med att förlofniprgen skall äga rum kor efter den unge prinsens återkomst från Haag dit Hr Onis afrest, för att hämta honom. På Portugisiska gränsen hafva talrika Spansk: band bildat sig, hvilka man fruktar kunna haft va för afsigt att intränga på Spanska området Detta har väckt interpellationer i Deputerade kammaren och krigsministern har upplyst, at både Spanska och Portugisiska auktoriteterna för följa dessa band. I Chiclana nära Cadix hafva allvarsamma oord ningar förefallit. Innevånarna uppreste sig emo Avnntamientn. som utskrifvit en skatt för mili