(ER FESSE AR SMART Den 47 Sept. afreste vi från NewYork sen på aftonen och tillryggalade under natten de 462 milen till Albany. Hudsonsflodens ali: skönheter undgingo således våra blickar. Si länge jag lefver, glömmer jag aldrig denna natt Vi hade tagit ett bittert farväl af vår hembygd vi hade med smärta slitit oss ifråa våra bjertans närmaste, — men aldrig hade vi känt oss så ensamma och öfvergifna, som nu. Vår goda beskedliga kapten var ännu för oss likasom et bard, som förenade oss med vår hembygd; han var i bandel och vandel vår tolk på ett för 0ss ännu till större delen främmande språk: nu bröts detta sista band; ensamma stodo vi i en främmande verld, knappt nog mäktiga att göra oss förstådda af den mängd folk, som omgaf oss och tilltalade oss på ett för oss okändt tungomål. Angbåten var fullproppad af folk utaf diverse klasser och kulörer; det blåste och regnade; ett oredigt hvimmel rådde öfverallt om bord: omgifningen var i sanning sådan, att den återkallade för min fantasi alla de mindre gynnsamma berättelser jag hört och list om Åmerika. Sömnen flydde mina ögon; jag kände djupt vigten af det beslut jag fattat, och darrande betänkte jag det öde, som kunde vänta mig och henne, som för min skull åfvergifvit moder och syskon och förtröstansfullt lagt sitt öde i mina händer. Det var dock ej förgäfves jag denna gång med mina böner anropade den högstes beskydd. På ett underbart och för oss lyckosamt sätt, har han tills nu vakat öfver oss. Hans hand har tydligen ledsagat oss på vår farliga och mödosamma fård. — I Albany gingo vi ombord på en kanalbåt, som skulle föra oss till Buffalo. Jag förbigår här beskrifningen af Erie-kanaleo och de städer vi passerade under färden på densamma: derom kunnen j inhemta tillräcklig kännedom i Arfvidsons och Gosselmans resor. Man har verkligen rätt att kalla denna del af resan en tortyr; ty trängseln på dessa båtar är alldeles odräglig och passagen genom slussarne, särdeles nattetid, ingalunda angenäm. Dock fortfor denna pina icke 4 hela veckor, såsom i teckningarna beskrifves; utan kommo vi redan den 26 Sept. lyckiigen och väl till Buffalo, utan att af de mångfaldiga passagerarne någon enda (med undantag af ett några månader gammalt barn, som sjukt fördes om bord,) med döden afgått. Af 400 passagerare skulle eljest 5 dö under vägen och de öfrige komma halfdöde till Buffalo,, står det i teckningarne. Vi kommo deremot alla vid temligen godt kurage till Buffalo. Uader vägen hade vi baft tillfälle att inbemta liten öfning i Engelska språket och erhålht diverse upplysningar om den afligsna Western. Likasom på måfå ändrade vi vår reseplan. Den var i början riktad på Chicago; men, sedan vi hört så många fördelaktiga omdömen om Wisconsin Territory, beslöto vi att först der se oss om och landa i Milwaukee. Uader denna resa träffade vi äfven åtskilliga Europeiska emigranter, som med sina berättelser vederlade mycket af hvad de Hauswolffska teckningarne innehålla. Lif och rörlighet mötte oss öfverallt; den dödstystnad, som pag. 43 omtalas, var i sanning något sällsynt, och jag sökte förgäfves efter något pmenniskoben, som skulle sticka fram ur den sanka marken och förråda de uthungrade EuropåEernas grafvar.o Buffalo är nu en ganska betydlig stad, och om den år 1834 var sådan, som teckningarne (pag. 49, beskrifva den; så bevisar just detta exempel, huru allt i Amerika går framåt. Gatorna äro stealagda, försedda med präktiga trottoirer, och omgilna af ståtliga hus. Vi åto ganska god, både varm och färsk mat derstädes. Jag nämner dessa obetydligheter bott såsom en motsats till det som i tekn. anföres 43). — I Buffalo tager emigranten verkligen, såsom Arvidson säger farväl af den mera bildade verlden. Här råder jag hosom att uppköpa åtskilliga för hans landtbruk nödvändiga effekter, synnerligen af jern: såvida han ej, såsom för os: Svenskar varit det bästa, medfört dem hemifrån. Längre vesterut erhåller ban en sämre vara till vida högre pris. Vår vistelse i Buffalo var i öfrigt visst icke den angenämaste. Transportations Comp:s agenter halade sänge ut på tiden, innan de läto oss afgå. Detta var dock vår lycka. Hade vi genast kommit att afgå med ett ångfartyg; så hade jag troligen icke haft det nöjet att vederlägga några af de osanna uppgifter om Amerika, hvilka stå att läsa i Hr v. H:s öfversättning. Vi hade då nemligen utan tvifvel embarquerat på ett ångfartyg, som, efter hvad vi sedan förnummit förolyckats på de stora sjöarne, utan att mer än 3 af hundradetals passagerare blifvit räddade. Sådana olyckshändelser med ångfartyg äro här ingen sällsynthet; och jag råder derföre de resande tiil försigtighet härutinnan. Den ångbåt, med hvilken vi sluteligen afgingo från Buffalo, heter Illinois, och anses för det närvarande såsom den bästa och säkraste af alla dem, som gå till de vestra orterna 44). Söndagen den 3 Okt. anlände vi omsider till Milwaukee, en 3 år gammal stad med 35,000 inbyggare, hufvudstad i Milwau13) När jag nu läser dessa Teckningar, är jag färdig att tro, det förf. måtte under sin resa hafva begagnat två slags glasögon: förstorande, när hon sett några brister, och förminskande, när hon funnit några föremål, värdiga sitt bifall. 44) J2g vill här icke förtiga en omständighet, som, derest den skulle beskrifvas i Tecknigarnes mener, säkert kunde utmålas med de svartaste färger, såsom ett bevis på Amerikanskt godtycke och bedrägeri. Vår Vän Ivar hade om bord på sjelfva ångbåten i Buffalo köpt en biljett till Cleveland, hvilken ort ångbåten sades skola anlöpa. Då vi