(ER FESSE AR SMART
Den 47 Sept. afreste vi från NewYork sen
på aftonen och tillryggalade under natten de
462 milen till Albany. Hudsonsflodens ali:
skönheter undgingo således våra blickar. Si
länge jag lefver, glömmer jag aldrig denna natt
Vi hade tagit ett bittert farväl af vår hembygd
vi hade med smärta slitit oss ifråa våra bjer-
tans närmaste, — men aldrig hade vi känt oss
så ensamma och öfvergifna, som nu. Vår goda
beskedliga kapten var ännu för oss likasom et
bard, som förenade oss med vår hembygd; han
var i bandel och vandel vår tolk på ett för 0ss
ännu till större delen främmande språk: nu
bröts detta sista band; ensamma stodo vi i en
främmande verld, knappt nog mäktiga att göra
oss förstådda af den mängd folk, som omgaf oss
och tilltalade oss på ett för oss okändt tungo-
mål. Angbåten var fullproppad af folk utaf di-
verse klasser och kulörer; det blåste och regna-
de; ett oredigt hvimmel rådde öfverallt om bord:
omgifningen var i sanning sådan, att den åter-
kallade för min fantasi alla de mindre gynn-
samma berättelser jag hört och list om Åmeri-
ka. Sömnen flydde mina ögon; jag kände djupt
vigten af det beslut jag fattat, och darrande be-
tänkte jag det öde, som kunde vänta mig och
henne, som för min skull åfvergifvit moder och
syskon och förtröstansfullt lagt sitt öde i mina
händer. Det var dock ej förgäfves jag denna
gång med mina böner anropade den högstes be-
skydd. På ett underbart och för oss lyckosamt
sätt, har han tills nu vakat öfver oss. Hans hand
har tydligen ledsagat oss på vår farliga och mö-
dosamma fård. — I Albany gingo vi ombord på
en kanalbåt, som skulle föra oss till Buffalo.
Jag förbigår här beskrifningen af Erie-kanaleo
och de städer vi passerade under färden på den-
samma: derom kunnen j inhemta tillräcklig kän-
nedom i Arfvidsons och Gosselmans resor. Man
har verkligen rätt att kalla denna del af resan
en tortyr; ty trängseln på dessa båtar är allde-
les odräglig och passagen genom slussarne, sär-
deles nattetid, ingalunda angenäm. Dock fort-
for denna pina icke 4 hela veckor, såsom i teck-
ningarna beskrifves; utan kommo vi redan den
26 Sept. lyckiigen och väl till Buffalo, utan att
af de mångfaldiga passagerarne någon enda (med
undantag af ett några månader gammalt barn,
som sjukt fördes om bord,) med döden afgått.
Af 400 passagerare skulle eljest 5 dö under
vägen och de öfrige komma halfdöde till Buf-
falo,, står det i teckningarne. Vi kommo der-
emot alla vid temligen godt kurage till Buffalo.
Uader vägen hade vi baft tillfälle att inbemta
liten öfning i Engelska språket och erhålht di-
verse upplysningar om den afligsna Western.
Likasom på måfå ändrade vi vår reseplan. Den
var i början riktad på Chicago; men, sedan vi
hört så många fördelaktiga omdömen om Wis-
consin Territory, beslöto vi att först der se oss
om och landa i Milwaukee. Uader denna resa
träffade vi äfven åtskilliga Europeiska emigranter,
som med sina berättelser vederlade mycket af
hvad de Hauswolffska teckningarne innehålla.
Lif och rörlighet mötte oss öfverallt; den döds-
tystnad, som pag. 43 omtalas, var i sanning nå-
got sällsynt, och jag sökte förgäfves efter något
pmenniskoben, som skulle sticka fram ur den
sanka marken och förråda de uthungrade Euro-
påEernas grafvar.o Buffalo är nu en ganska be-
tydlig stad, och om den år 1834 var sådan, som
teckningarne (pag. 49, beskrifva den; så bevisar
just detta exempel, huru allt i Amerika går framåt.
Gatorna äro stealagda, försedda med präktiga
trottoirer, och omgilna af ståtliga hus. Vi åto
ganska god, både varm och färsk mat derstädes.
Jag nämner dessa obetydligheter bott såsom en
motsats till det som i tekn. anföres 43). — I Buf-
falo tager emigranten verkligen, såsom Arvidson
säger farväl af den mera bildade verlden. Här
råder jag hosom att uppköpa åtskilliga för hans
landtbruk nödvändiga effekter, synnerligen af jern:
såvida han ej, såsom för os: Svenskar varit det
bästa, medfört dem hemifrån. Längre vesterut
erhåller ban en sämre vara till vida högre pris.
Vår vistelse i Buffalo var i öfrigt visst icke den
angenämaste. Transportations Comp:s agenter
halade sänge ut på tiden, innan de läto oss afgå.
Detta var dock vår lycka. Hade vi genast kom-
mit att afgå med ett ångfartyg; så hade jag tro-
ligen icke haft det nöjet att vederlägga några af
de osanna uppgifter om Amerika, hvilka stå att
läsa i Hr v. H:s öfversättning. Vi hade då nem-
ligen utan tvifvel embarquerat på ett ångfartyg,
som, efter hvad vi sedan förnummit förolyckats
på de stora sjöarne, utan att mer än 3 af hun-
dradetals passagerare blifvit räddade. Sådana
olyckshändelser med ångfartyg äro här ingen
sällsynthet; och jag råder derföre de resande tiil
försigtighet härutinnan. Den ångbåt, med hvil-
ken vi sluteligen afgingo från Buffalo, heter Illi-
nois, och anses för det närvarande såsom den
bästa och säkraste af alla dem, som gå till de
vestra orterna 44). Söndagen den 3 Okt. anlän-
de vi omsider till Milwaukee, en 3 år gammal
stad med 35,000 inbyggare, hufvudstad i Milwau-
13) När jag nu läser dessa Teckningar, är jag
färdig att tro, det förf. måtte under sin resa hafva
begagnat två slags glasögon: förstorande, när hon
sett några brister, och förminskande, när hon fun-
nit några föremål, värdiga sitt bifall.
44) J2g vill här icke förtiga en omständighet,
som, derest den skulle beskrifvas i Tecknigarnes
mener, säkert kunde utmålas med de svartaste fär-
ger, såsom ett bevis på Amerikanskt godtycke och
bedrägeri. Vår Vän Ivar hade om bord på sjelfva
ångbåten i Buffalo köpt en biljett till Cleveland,
hvilken ort ångbåten sades skola anlöpa. Då vi